I dag firar vi Djurens dag. I landet som vill vara världens bästa för djuren. Med en minister som påstår att vi har världens bästa djurskyddslag. Men verkligheten är en annan och här finns stora djurskyddsproblem. Problem som till stor del skulle kunna lösas med en ny, modern djurskyddslag.
Ett underlag till en sådan överlämnades till regeringen för snart 5 år sedan, mer exakt 1 771 dagar sedan. En orimligt lång tid som enligt regeringens senaste besked kommer att förlängas ytterligare.
Artikel på Aftonbladet Debatt 4 oktober 2016
Den 4 oktober har på senare år blivit mest känd som Kanelbullens dag. Men 4 oktober är också Djurens dag och firas världen över till minne av djurens skyddshelgon, Franciskus av Assisis.
Vi trodde att vi i år skulle kunna fira Djurens dag med ett förslag från regeringen till ny djurskyddslag. Men i stället har regeringen meddelat att propositionen återigen skjuts fram.
Den 28 november 2011 överlämnade utredare Eva Eriksson ett förslag till ny djurskyddslag till dåvarande landsbygdsministern Eskil Erlandsson. Det är i dag 1 771 dagar sedan. Förra regeringen skyllde på ett omfattande förslag och omfattande remissvar. I opposition var Socialdemokraterna kritiska till att lagförslaget inte kom men i regeringsställning skyller man nu på ett omfattande förslag och omfattande remissvar. Argument som inte längre är hållbara.
Vi svenskar påstår ofta att vi har världens bästa djurskyddslag. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har vid flera tillfällen uttryckt detta. Vår djurskyddslag tillkom som en present till Astrid Lindgren 1987 och antogs året efter, 1988. Det var då världens bästa. Men sanningen är att ju längre den nya djurskyddslagen dröjer ju mer faller Sverige på rankingen över länderna med starkast djurskydd då andra länder antagit nya starkare lagar under dom snart 30 år som gått.
Sveriges mest omfattande djurskyddsproblem är alla hemlösa katter. Uppskattningsvis finns ca 100 000 katter som saknar hem. Dessa saknar helt skydd i nuvarande djurskyddslag. Utredarens förslag om obligatorisk id-märkning, uttryckligt förbud mot att överge djur, krav på ägare att kontrollera reproduktionen samt en 16-årsgräns för att få vara juridisk djurägare tror vi skulle bidra till att minska problemen med hemlösa katter.
Våra lokalföreningar gör ett stort arbete med att hitta hem till många av dessa katter och att lagändringarna behövs är inte bara vår uppfattning utan den stöds även av personal inom länsstyrelser och polisen som arbetar med dessa ärenden.
Även andra djur behöver få ett starkare skydd i lagen. I Sverige är det fortfarande tillåtet att ha vilda djur såsom elefanter och sjölejon på cirkus, något som flera andra länder har förbjudit. Många cirkusar har själva slutat med alla vilda djur men lagstiftningen släpar efter.
Tusentals kor och hästar står fortfarande uppbundna i stallar. I utredningen föreslogs att detta ska förbjudas helt med en utfasningsperiod. Det borde vara en självklarhet för ett land som vill ha världens starkaste djurskydd att inte tillåta uppbundna djur.
Nuvarande djurskyddslag säger att alla djur ska ha möjlighet att ”bete sig naturligt”. Men definitionen av detta är otydlig och följs inte. Exempelvis hålls minkar fortfarande i burar utan tillgång till rinnande vatten när djuren föds upp för att bli päls, men när djuren hålls på djurparker måste hänsyn tas till att det är vilda rovdjur som hålls i fångenskap. Här måste djurskyddslagen förtydligas så att rätten till naturligt beteende ska gälla alla djur.
Även tillämpningen av djurskyddslagen måste skärpas och brott mot djur måste tas på större allvar. Därför måste brottsrubriceringen grovt brott mot djurskyddslagen, men straffpåföljden max fyra års fängelse, införas.
Eva Erikssons utredning från 2011 är genomarbetad och i stora delar mycket bra. 1 771 dagar är mycket lång tid. För varje ytterligare dag som går kommer fler djur att få lida. Minister Bucht vill uppenbarligen att vi ska ha världens bästa djurskyddslag. Att få det att bli sant igen ligger i hans egna händer.
Åsa Hagelstedt
Generalsekreterare
Djurskyddet Sverige
