Den 1 januari träder lagen om märkning och registrering av katter i kraft. Dagen efter, den 2 januari, öppnar Jordbruksverket sitt kattregister, där katterna ska registreras.
Djurskyddet Sverige har arbetat för att detta ska bli lag i mer än 15 år. Genom namninsamlingar, politikeruppvaktningar, debattartiklar och nu senast kampanjen Stoppa Kattastrofen. Att politikerna till slut lyssnade och fattade beslutet firades stort i Djurskyddet Sveriges alla lokalföreningar runt om i landet.
Idag finns uppskattningsvis 100 0000 hemlösa katter, så det är ett jättestort djurskyddsproblem som förhoppningsvis kommer minska när märkning och registrering blir norm även för katterna, precis som det är med hundar.
Djurskyddet Sverige har tillsammans med ett antal andra organisationer skrivit en debattartikel om betesrätten för kor. Debattartikeln publicerades i Uppsala Nya Tidning 22 december 2022.
Ifrågasättande av betesrätten för kor är inget nytt. Från både bransch och politiskt håll har under de senaste åren föreslagits att det svenska kravet på att kor ska få komma ut på bete ska luckras upp eller helt tas bort. Nu aktualiseras frågan igen i och med att föreningen Växa Sverige har ansökt till Uppsala djurförsöksetiska nämnd, om att få genomföra ett försök där 1500 kor ska hållas inomhus under 18 månader, över betessäsongen 2023. Nämnden kommer att behandla ansökan någon gång efter nyår.
Det borde vara en ickefråga att ställa sig, om kor behöver få komma ut på bete eller inte. Kornas möjligheter till rörelse och sociala interaktioner är helt andra på bete än inomhus. Betet är positivt för kornas ben- och klövhälsa. Betesmark som underlag är överlägset både betonggolv och gummibeklädda golv. Den ökade rörligheten på bete är förknippad med bättre hälsa och dessutom kan korna då beta färskt gräs. Lagstiftningen är också tydlig: djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö, på ett sådant sätt att deras välfärd främjas och så att de kan bete sig naturligt. Det räcker alltså inte att skydda djuren och minimera risken för lidande, djur ska hållas och skötas så att välfärden främjas. För sociala, betande djur, som korna och andra nötkreatur är, är det grundläggande för välfärden att de ges utevistelse i en miljö som är bra för dem, som möjliggör bete och andra naturliga beteenden. Fler, inte färre djur, bör få komma ut på bete.
Handelns egna märkesvaror (EMV) har tagit en allt större plats i affärernas hyllor. Handelskedjorna har flera olika märkeskoncept med olika profil för kvalitet, pris och sortimentets omfattning. Kraven för djuromsorg i samband med EMV är ofta otydligt formulerade i den offentliga kommunikationen. Konsumenten eller den intresserade allmänheten kan inte få en tydlig bild av dem. Vilka är egentligen kraven på djuromsorg för EMV och hur skall konsumenten veta vilka krav som gäller?
På uppdrag av Djurskyddet Sverige har Gunnar Rundgren gjort en analys av hur kedjorna arbetar med djuromsorg i deras egna märkesvaror och vad allmänheten och konsumenter kan få reda på. Resultatet är en rapport som sammanställer detta. Rapporten bygger i huvudsak på affärskedjornas egna offentliggjorda uppgifter.
Gunnar Rundgren är lantbrukare, konsult och författare. Han har arbetat med de flesta sidor av ekologiskt jordbruk och som jordbruksexpert åt offentlig sektor, Sida, Världsbanken, FN, ideella organisationer och företag. Han var en av grundarna av KRAV 1985 och var ordförande för den internationella samarbetsorganisationen för ekologiskt lantbruk, IFOAM, 2000-2005. Han har skrivit ett flertal böcker, håller föredrag och debatterar om mat, jordbruk och natur samt driver ett mindre jordbruk i Järlåsa.
I en debattartikel som publicerades i Aftonbladet 28/11 skriver Åsa Hagelstedt, generalsekreretare Djurskyddet Sverige, Emma Brunberg, sakkunnig, agr. dr, Djurskyddet Sverige och Johan Beck-Friis, sakkunnig, leg. veterinär Djurskyddet Sverige att domen som nyligen kom i Norge fastställde att avel på cavalier king charles spaniel inte är förenligt med den norska djurskyddslagen på grund av rasens hälsoläge. Det finns ingenting som tyder på att hälsoläget för denna ljuvliga hundras är bättre i Sverige och även den svenska djurskyddslagstiftningen slår fast att ”det är förbjudet att utföra avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman”.
Trots en tydlig avelslagstiftning fortsätter aveln på hundar som lider på grund av människans önskan om specifika utseenden och föreställningar om vad som är gulligt.
Detta anser vi är ett systematiskt brott mot den svenska djurskyddslagstiftningen, som tillåts fortgå. Men mest av allt är det ett svek mot hundarna.
I ett samhälle där både djur och människor får leva ett gott liv kan det inte vara falukorv och andra animaliska livsmedel som är den billiga basmaten. Vi behöver äta mer vegetariskt och den som fortsatt vill äta korv eller annat animaliskt protein måste kunna välja kött från djur som har det bra, som får gå ute och beta eller böka, och vara beredd att betala mer för det.
Så politiker, fortsätt gärna ert arbete för att alla människor ska ha råd att äta sig mätta. Men gör det inte på bekostnad av djuren, så sluta använda falukorven som ett slagträ. Behandla den med den respekt som grisen som den innehåller förtjänar, skriver Åsa Hagelstedt, generalsekreterare, Djurskyddet Sverige och Gunnela Ståhle, ordförande Vi konsumenter och styrelseledamot Djurskyddet Sverige i en debattartikel som publicerades i tidningen Altinget den 22 november 2022.
Den 6 december bjuder vi intill ett webbinarium där vi sätter handelns egna märkesvaror i fokus.
Handelns egna märkesvaror (EMV) har tagit en allt större plats i affärernas hyllor. Handelskedjorna har flera olika märkeskoncept med olika profil för kvalitet, pris och sortimentets omfattning. Kraven för djuromsorg i samband med EMV är ofta otydligt formulerade i den offentliga kommunikationen. Konsumenten eller den intresserade allmänheten kan inte få en tydlig bild av dem. Vilka är egentligen kraven på djuromsorg för EMV och hur skall konsumenten veta vilka krav som gäller?
Under webbinariet kommer vi att presentera Gunnar Rundgrens rapport ”Djuromsorg i handelns egna märkesvaror”. Gunnar berättar vad han kommit fram till och vi diskuterar detta tillsammans med inbjudna gäster från handeln. Rapporten som pdf Vill du har rapporten i pappersform? Mejla info@djurskyddet.se
Gunnar Rundgren har arbetat med de flesta sidor av ekologiskt jordbruk och som jordbruksexpert åt offentlig sektor, Sida, Världsbanken, FN, ideella organisationer och företag. Han var en av grundarna av KRAV 1985 och var ordförande för den internationella samarbetsorganisationen för ekologiskt lantbruk, IFOAM, 2000-2005. Han har skrivit ett flertal böcker, håller föredrag och debatterar om mat, jordbruk och natur samt driver ett mindre jordbruk i Järlåsa.
Åsa Hagelstedt, generalsekreterare, Djurskyddet Sverige Gunnar Rundgren, lantbrukare, konsult och författare Mattis Bergquist, hållbarhetschef, Coop Sverige Susanna Wadegård, kvalitets- och hållbarhetschef på Dagab, som är en del av Axfood
Anmäl dig här:
Webbinariet har redan varit.
Dagen innan webbinariet skickar vi en påminnelse tillsammans med länkar där du kan följa sändningen.
Har du frågor? Kontakta Djurskyddets kansli på 08-673 35 11 eller info@djurskyddet.se
Vi sparar bara dina uppgifter så länge vi behöver dem för detta evenemang. Läs vår integritetspolicy.
På söndag, 27 november, är det Kattens dag – och första advent. Det vill vi uppmärksamma hela den här veckan och vi hoppas du är med oss!
Uppskattningsvis finns det 100 000 hemlösa katter i Sverige och det är ett av våra största djurskyddsproblem. Detta trots att det är förbjudet enligt lag att överge djur och att vi fått nya föreskrifter som säger att alla som låter sin katt gå fritt utomhus måste se till att katten inte kan föröka sig oplanerat.
Nu när det blir kallare ute är det särskilt oroväckande att katter fortsätter att överges eller gå vilse. Köldskador är vanligt på vintern. Kattens öron, trampdynor och svanstipp kan lätt få förfrysningsskador. Få katter som föds i hemlöshet överlever sitt första år. Våra djurhem arbetar hårt för att hjälpa så många hemlösa djur som möjligt att hitta nya trygga för-alltid-hem.
Förutom vårt viktiga praktiska arbete med att hjälpa hemlösa djur att hitta nya hem arbetar vi med långsiktigt påverkansarbete för ett starkare djurskydd. Ett exempel på att vårt arbete ger resultat är den nya lagen om obligatorisk ID-märkning som införs i januari 2023.
Hjälp oss hjälpa katterna:
1. Tryck på ”delta” på vårt facebookevenemang 2. Swisha valfritt belopp till 90 01 066 Märk gåvan med ”lussekatt” 3. Bjud in dina vänner till evenemanget
Har du inte Swish? Det går också bra att sätta in en gåva på PG 90 01 06-6 och märka gåvan med ”lussekatt”.
Läs om hur vi hanterar dina personuppgifter: djurskyddet.se/integritetspolicy Djurskyddet Sverige har 90-konto vilket innebär att verksamheten kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.
Djurskyddet Sverige ser kameraövervakning som ett välkommet komplement till den offentliga djurskyddskontrollen. Vi menar att det kommer att innebära en säkerhet för både producenter och konsumenter. Även för slakteriföretagen kan kameraövervakning vara ett bra stöd i utvecklingsarbete för kritiska moment i slaktprocessen. Kontrollmyndigheterna Livsmedelsverket och Länsstyrelsen ges med kameraövervakning större möjligheter till utökade kontroller. Risken finns alltid att kontrollpersonal är i vägen för djur och slakteripersonal och orsakar onödig stress för djuren och där ser vi att kamera kan vara ett bättre alternativ. Det är även möjligt att kontrollen inte ger en rättvisande bild av djurhållning, bedövning eller avlivning om djuren är stressade varför kameraövervakning kan ge en mer rättvisande bild av vissa moment både ur djurens och slakteriföretagens perspektiv.
Kritiska punkter vid slakt är avlastning, drivning samt bedövning och avblodning av djur, alltså vid de tillfällen då djuren hanteras av transportör eller slakteripersonal. Till viss del kan även uppstallningen vara av intresse att övervaka då djur som stallas upp över natten ska utfodras. En sådan sak är svårt för myndigheter att kontrollera i efterhand, men ingår som kontrollpunkt för offentlig kontroll.
Gällande remissutkastet på nationell plan förvaltning av björn, varg, järv och lodjur anser vi att de konflikter som finns gällande de stora rovdjuren, framför allt vargen inte kommer att kunna lösas så länge det läggs stort fokus på djuren som skadegörare och problem. Det finns i Sverige en större acceptans för dessa djur, än vad som ses i den allmänna debatten samtidigt som vissa intressegrupper ges mer utrymme än natur- och djurskyddsorganisationerna. Därför bör Naturvårdsverket ge ett mer faktabaserat och neutralt perspektiv i förvaltningsplanen och inte fokusera på rovdjuren som problem i första hand, vilket är fallet i nuvarande utkast. Dokumentet redogör på ett näringspolitiskt sätt för en förvaltning som inte förefaller vara varken vetenskapligt befäst eller där socioekonomiska frågor från alla intresseområden tagits i beaktande.
När det kommer till föreskrift om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt, kapitel om avlivning vid eftersök är Djurskyddet Sverige positiva ändringen som innebär att det tidiga förslaget omarbetats från att endast omfatta vapen, vapentillbehör och ammunition till att nu omfatta jaktmedel. Däremot anser vi att konsekvensutredningen är alltför bristfälligt gjord och tyvärr otydlig. Den måste behandla välfärdsaspekten för både de vilda djuren och de hundar som används vid eftersöksjakt. Eftersom begreppet jaktmedel kan omfatta även hund som används för att spåra och i vissa fall, även döda vilt vill vi att det finns krav på att eftersökshunden ska vara utbildad för ändamålet och att även hundföraren ska ha utbildning, samt att det ska finnas krav på vilka hundar som får användas vid avlivning av olika viltslag, utifrån skydd för både viltet och hunden.
