En stor mängd fertila katter saknar både ägare och hem. Katthemmen är
fulla. Ändå gör inte Jordbruksverket allt man kan för att hindra
utvecklingen, skriver Djurskyddets generalsekreterare Åsa Hagelstedt och
sakkunniga Anna Lundvall i en debattartikel som publicerades i Altinget den 23 augusti 2022.
Läs hela debattartikeln här.
Den 8 september 13:30-14:00 kommer Djurskyddet Sverige att delta i ABF:s valstudio. Under vår halvtimme i studion lyfter vi två frågor som vi jobbat med inför valet. Minkfarmerna i Sverige och beteskravet för mjölkkor.
Enligt svensk djurskyddslag ska alla djur hållas så att deras välfärd främjas och att de har rätt att kunna bete sig naturligt. Sverige skryter om bra djurskyddslagstiftning men dagens minkhållning lever inte upp till dessa krav.
Enligt djurskyddsförordningen ska alla kor i Sverige som är äldre än sex månader och hålls för mjölkproduktion hållas på bete under sommaren men beteskravet motarbetas just nu från vissa håll.
Medverkar i studion för att prata om dessa två frågor gör
Emma Brunberg, Sakkunnig Djurskyddet
Anna Lundvall, Sakkunnig Djurskyddet
Johan Beck-Friis, Internationell veterinärexpert, Djurskyddet
Åsa Hagelstedt, Generalsekreterare Djurskyddet
Följ oss live på vår eller ABF:s facebooksida. Du kommer också att kunna se sändningen i efterhand.
Scottish Fold är en kattras som är lätt att känna igen då de har vikta/hängande öron istället för kattens normalt upprättstående öron. Detta beror på en mutation i genen TRPV4 som ger en broskdefekt som resulterar i att öronbrosket inte är starkt nog för att hålla upp öronens tyngd. Det är inte bara brosket i öronen som påverkas av denna mutation, utan även skelettbrosket, vilket leder till sjukdomen osteokondrodysplasi (SFOCD). Katter som har anlaget i dubbel upplaga (så kallade homozygoter) har kraftigt deformerat skelett vilket leder till osteoartrit. Dessa katter utvecklar alltid stora smärtor tidigt i livet. Studier har även visat att även katter som endast har en kopia av anlaget (sk. heterozygoter) för mutationen alltid utvecklar sjukdomen, om än i lite mer varierande allvarlighetsgrad. Oftast debuterar sjukdomen senare på dessa katter, vissa får sjukdomen i mild grad medan andra får så stora smärtor att de måste avlivas. Dvs. alla katter med hängande öron utvecklar sjukdom i sina leder.
Djurskyddet Sverige har uppmärksammats på att Granngården nyligen använt en bild på en kattunge av rasen Scottish fold i en annons för en text om giftiga växter i era sociala medier (publicerad 29 juni 2022). Vi anser att det är bekymmersamt att bilder på en ras som lider av en genetisk defekt som orsakar smärta används av ert företag.
På begäran av Svenska Djurskyddsföreningen, Djurens Rätt, Djurskyddet Sverige, Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket sammanställde SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd aktuell forskning om jakt med pil och båge. I detta yttrande påpekar SLU att det råder en allmän brist på vetenskapliga studier som undersökt effekterna på djur som jagats och skjutits med pil och båge. När det gäller småvilt är avsaknaden total. Det i sig är allvarligt och innebär en indirekt djurvälfärdsrisk och bör starkt tala för försiktighetsprincipen, och mot att inte tillåta pilbågsjakt. Människans önskan eller vilja att få jaga och döda djur på specifika sätt får aldrig gå före djurens rätt att slippa ett onödigt eller ökat lidande. Jakt med pil och båge är inte förenligt med 27 § i jaktlagen, om att viltet inte ska utsättas för onödigt lidande. Bågjakt innebär inte bara en uppenbar risk för detta, utan även risk för fler skadeskjutningar.
Undertecknade organisationer vill härmed uppmana Naturvårdsverket att avskriva förslaget om att införa bågjakt på rådjur, räv, bäver, grävling, mårdhund, tvättbjörn, bisam och hare. Som landets jakt- och viltmyndighet är Naturvårdsverket de vilda djurens myndighet och bör givetvis också beakta deras perspektiv.
Naturvårdsverket och Jordbruksverket fick den 27 juni 2019 i uppdrag av Regeringen att utreda
behovet av grytanlagsprov med levande grävling. Efter samråd med diverse
intresseorganisationer, samt inhämtande av information från Statens veterinärmedicinska anstalt
och Sveriges lantbruksuniversitet redovisades uppdraget till regeringen den 16 juni 2020. I
redovisningen av regeringsuppdraget ”Behovet av grytanlagsprov med levande grävling”
(ärendenr NV-05336-19) föreslog Naturvårdsverket och Jordbruksverket att användandet av
levande grävling vid grytanlagsprov bör fasas ut.
Eftersom nuvarande regering är den som tagit initiativ till utredningen och därmed torde ha ett
syfte med den önskar Djurskyddet Sverige att regeringen agerar innan valet och risken för ett eventuellt regeringsskifte.
Den 14 juni är det den internationella kampanjdagen ”Ban Live Export: Awareness Day” som är till för att sätta djurtransporterna på EU:s politiska agenda. Djur transporteras i dagsläget från Sverige både inom och utanför EU för att användas i avel eller gå till slakt. Ständigt återkommande rapporter och skandaler om hur djur drabbas av ett enormt lidande och död i samband djurtransporter visar att behovet av en skärpt djurtransportförordning inom EU är akut.
EU håller just nu på att utreda de utdaterade lagarna kring transporterna och därför är det mycket viktigt att uppmärksamma denna dag. Djurskyddet kräver bland annat att:
Läs gärna skrivelsen Djurskyddet Sverige skickade tillsammans med ett antal andra organisationer till Sveriges landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg förra veckan.
Enligt artikel 13 i Fördraget om Europeiska unionens funktionsrätt tillkännages djur som kännande varelser som ska respekteras och att medlemsstaterna fullt ut ska ta hänsyn till djurens välfärd vid utformande av lagar och genomförande av unionens politik. Mot bakgrund av detta anser Djurskyddet Sverige att översynen av djurskyddslagstiftningen inom unionen måste göras genom grundliga genomgångar av ny forskning inom djurvälfärdsområdet. Vi anser att varje land ska tillåtas ha strängare regler, både i nationell övergripande djurskyddslag samt i regelverk för specifika djurslag. Vidare anser vi att reglerna inte ska begränsas till djur i lantbruket, att lagstiftningen ska vara framåtblickande och även gälla kräftdjur, bläckfiskar, skaldjur och fisk, så som beskrivits i Jord till Bord-strategin (Farm to Fork).
Som tidigare nämnts ska djurskyddslagstiftningen vila på en vetenskaplig grund. Den mest omfattande beskrivningen av djurvälfärd är ”de fem domänerna”, vilka därmed bör vara grunden för djurskyddslagstiftningen. Det är välkänt att begränsning av djurs rörelsefrihet påverkar deras möjlighet till naturliga beteenden och i linje med End the cage age måste burarna inom lantbruket fasas ut snarast.
Ständigt återkommande rapporter och skandaler om hur djur drabbas av ett enormt lidande och död i samband djurtransporterna visar att behovet av en skärpt djurtransportförordning är akut. Särskilt riskfyllda är sjötransporterna av djur till länder utanför EU. EU behöver följa i Nya Zeelands och Englands fotspår och besluta om att förbjuda export av levande djur till tredje land. För djurens skull men också som ett led i det så viktiga klimatarbetet och de europeiska initiativ om en omställning mot ett hållbart livsmedelssystem. EU:s djurrätts- och djurskyddsorganisationer och medborgare har efterfrågat detta i många år nu.
Med anledning av det kommande mötet den 13 juni med EU:s jordbruks- och fiskeråd har Djurskyddet Sverige tillsammans med ett antal andra organisationer skickat en skrivelse till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg med uppmaningen att hon vid detta möte ska ta initiativ till och ta en ledande roll i en diskussion om djurtransporter.
Compassion in World Farming driver just nu en namninsamling för att stärka fiskars välfärd. Det finns inte längre några tvivel om att fiskar känner smärta och har ett känsloliv. Trots det ignoreras fortfarande deras lidande. Fiskar i fiskodlingar upplever ofta stora välfärdsproblem. De lever i en karg miljö, hålls trångt och sätten de dödas på är både grymma och fulla av lidande.
Din hjälp behövs för att få stopp på detta djurplågeri. Under de kommande månaderna kommer EU att se över lagstiftningen för lantbruksdjur och det är därför viktigt att vi nu visar EU:s ledare hur mycket vi medborgare bryr oss om fiskarnas välfärd.
Djurskyddet Sverige ställer sig bakom denna namninsamling och kräver:
Att fiskar skyddas av lagstiftning på samma sätt som däggdjur och fåglar. Lagstiftningen måste vara Att fiskar skyddas av lagstiftning på samma sätt som däggdjur och fåglar. Lagstiftningen måste vara artspecifik.
Att även vildfångad fisk ska omfattas av djurskyddslagen.
Att fiskar börjar ses som individer, inte kilogram.
Att det anslås mer ekonomiska medel till forskning om fisk innan det görs någon satsning på att öka fiskproduktionen i Sverige.
Att kunskap om fiskar ska ingå i alla utbildningar till djurskyddsinspektörer, veterinärer och rådgivare.
Att bedövning med koldioxid förbjuds för uppfödda fiskar och att inga vildfångade fiskar ska tillåtas kvävas till döds.
Att Sverige aktivt driver frågor kring fiskvälfärd i EU.
Skriv under Compassion in World Farming’s namninsamling och för att vara med och förbättra fiskarnas välfärd.
I Sverige arrangeras drevprov och årliga tävlingar för jakthundar som ska användas för löshundsjakt, till exempel för jakt av hare och räv, där bytesdjuren jagas i så kallade drev. Under dessa prov, men även vid jakten, utsätts det vilda djuret för långvarig stress och en fysisk utmattning som skulle vara helt oacceptabel för djur som skyddas av djurskyddslagen, men som inte regleras alls för vilda djur i jaktlagstiftningen.
Djurskyddet Sverige har tillsammans med ett antal andra organisationer skickat ett öppet brev till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg med uppmaningen att hon som ansvarig minister för jaktfrågor ska initiera en översyn av jaktlagstiftningen med målet att stärka djurskyddet för de vilda djuren vid träning, prov och jakt med drevhundar.
