I en debattartikel som publicerades i Aftonbladet 6 mars 2024 skriver vi tillsammans med Svenska hundskyddsföreningen att farliga hundar kräver proaktiva lösningar – inte reaktiva.

Den senaste tiden har debatten om ”farliga hundar” blossat upp efter att ett antal hundattacker fått uppmärksamhet och diskussioner kring hur de ska undvikas har förts.

Ett förslag som alltid tas upp i dessa diskussioner är rasförbud. Men erfarenheterna av rasspecifik lagstiftning är tydliga, det är inte en effektiv förebyggande åtgärd.

Fokus bör i stället riktas där det hör hemma: mot människorna bakom aveln, omvårdnaden och tillsynen av de hundar som blir farliga, oavsett vilken ras eller blandras de har i kopplet. Detta har blivit extra tydligt efter Kalla faktas granskning av uppfödare, som visar på brister i hur hundar föds upp och säljs.

Läs hela debattartikeln här.

Tillsammans med sju andra organisationer har Djurskyddet Sverige skickat ett öppet brev till riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

Sverige har en ambitiös djurskyddslagstiftning, men vad gäller svensk kycklingproduktion finns ett
glapp mellan lagens fina ord och hur dessa översätts till praktiken.
Djurskyddslagen slår dels fast att djur ska behandlas väl och skyddas från lidande och sjukdom,
dels att det är förbjudet att utföra avel som resulterar i lidande. Dagens intensiva hållning av
kycklingar, där de växer från 40 gram till två kilo på 35 dagar, klingar inte väl med detta.

European Chicken Commitment (ECC) består av ett antal välfärdskriterier som är baserade
på den senaste forskningen om djurvälfärd och är framtagna av europeiska djurrätts- och
djurskyddsorganisationer. I dagsläget har ett 60-tal företag med verksamhet i Sverige valt
att anta ECC, och sett till Europa är det fler än 370 företag som ställer samma välfärdskrav.
ECC är således på väg att utgöra en ny miniminivå för kycklingarna, och på samma sätt som
företag kan ställa sig bakom kriterierna skulle politiken kunna lagstifta om dem.

Läs kriterierna och resten av brevet här.