Author Archives: djurskyddet

5 saker att tänka på om du köper julskinka

Grisar är fantastiska djur! De är intelligenta och nyfikna och för att de ska må bra krävs att de har möjlighet att få utforska sin omgivning. För dig som väljer att äta kött kommer här fem tips till vad du ska titta efter när du köper julskinka, oavsett om du handlar i din vanliga butik eller direkt från lantbrukaren. Ett alternativ du alltid har är att helt välja bort kött.

1. Låt smågrisarna få vara med sin mamma
Att ta smågrisarna från sin mamma för tidigt innebär en stress för dem, både fysiskt och fysiskt. Se till att skinkan du köper kommer från grisar som avvänjs allra tidigast vid fyra veckors ålder, helst senare än så. KRAV-grisar får vara kvar hos sin mamma i 40 dagar.

2. Låt grisarna behålla sina svansar
Grisar är nyfikna djur som vill undersöka sin omgivning. Om de inte får tillräckligt att göra kan de börja bita på varandras svansar. I många länderna klipps därför grisarnas svansar av. Se till att skinkan du köper kommer från grisar som fått ha sina svansar kvar. I Sverige är det förbjudet att kupera grisarnas svansar.

3Låt grisarna få vara ute
Att låta grisarna få gå ute ger dem möjlighet att få frisk luft, böka, beta och röra sig över större ytor. Se till att skinkan du köper kommer från grisar som har tillgång till utevistelse året runt och bete på sommarhalvåret. KRAV-uppfödda grisar ska ha rastgård året runt och tillgång till bete under sommarhalvåret.

4. Friska grisar behöver inte antibiotika
En intensiv djurhållning i en dålig miljö med många djur på liten yta leder till en hög antibiotikaanvändning. Detta leder till antibiotikaresistens vilket är ett allvarligt hot mot djurs och människors hälsa. Välj bara julskinka från länder med strikta regler för antibiotikaanvändning. Sverige använder minst antibiotika i hela EU.

5. Bedövningen är problematisk
Det vanligaste sättet att bedöva grisar inför slakt är med koldioxid som gör grisarna medvetslösa. Koldioxid ger ett mycket starkt obehag i luftvägarna och starka ångestkänslor. Grisarna får ofta panik och försöker ta sig ut. Idag finns inget bra alternativ till koldioxidbedövningen utvecklat om grisarna ska kunna bedövas i grupp.

Läs mer om hur du kan göra djurschysstmedvetna val på vår konsumentguide Handla Djurschysst!

Inspel till KRAVs förslag på visionära målbilder

Djurskyddet Sverige tackar för möjligheten att komma med synpunkter på dokumentet. Vi har valt att fokusera på generella kommentarer och har begränsat oss till delen om djurvälfärd. Förändringarna sedan det första förslaget har tyvärr gjort dokumentet mindre tydligt och ambitiöst, vilket är beklagligt. Djurskyddet Sverige anser att KRAV har en viktig roll att spela både gällande ett rigoröst djurskyddsregelverk, men också som en spjutspetsfunktion för att påverka utvecklingen inom djurskydd framåt. Det är därför av största vikt att detta dokument är tydligt och ambitiöst.

Visionär målbild för djurvälfärd
Djurskyddet Sverige anser att denna behöver utvecklas. Vi är självklart eniga i att robusta raser och uppfyllda beteendebehov är viktiga, men det blir en mycket begränsad vision. Djurvälfärd är mer än att endast tillgodose djurens beteendebehov, även om detta är en viktig del, och KRAV bör framhäva alla delar av en god djurvälfärd. Vi föreslår att den visionära målbilden utgår ifrån de fem domänerna och/eller fem friheterna så att alla delar av djurvälfärdsgreppet får en plats i visionen.

Läs hela inspelet här!

Angående utbrott av zoonotiska smittor

Synpunkter avseende förslag till åtgärder för att förebygga framtida utbrott av zoonotiska smittor (Dnr 6.1.17-07286/2021)


Djurskyddet Sverige har tidigare skickat inspel till utredningen men är trots detta inte med på sändlistan till samrådet. Vi väljer ändå att inkomma med kommentarer och önskar att utredarna tar hänsyn till våra synpunkter.

Generella synpunkter
Djurskyddet Sverige ser positivt på de föreslagna åtgärderna, men anser att de bör utvecklas för att passa även djurkategorier utöver lantbruksdjur och pälsnäringen. Vi anser även att de behöver kompletteras med åtgärder som är specifikt inriktade mot zoonoser hos sällskapsdjur. Åtgärderna som presenteras i förslaget är helt inriktade på rent smittskydd, begreppet djurvälfärd inkluderas inte. Detta är förvånande, då det numera är välkänt att djur som har en försämrad välfärd, hålls trångt och sköts på ett dåligt sätt ökar risken för smittspridning. En förhöjd stressnivå hos en individ innebär även en påverkan på immunförsvaret och därmed också en ökad risk att utveckla sjukdom, inklusive zoonoser.


Minken är ett rovdjur som i det vilda lever solitärt, jagar och lever vid vatten1. Detta är långt ifrån hur minkarna i pälsdjursnäringen hålls och de lever därför i en miljö som är långt ifrån deras naturliga beteende och därmed leder till en kraftigt reducerad djurvälfärd. Detta tillsammans med att minkar har också visat sig vara särskilt känsliga för zoonoser gör att det är en art som är olämplig att hålla i fångenskap. Utifrån djurvälfärdsskäl fasar fler och fler europeiska länder ut produktionen av minkpäls och Sverige måste följa dessa exempel.

Läs hela samrådssvaret här

Läs bilagan ”Inspel inför regeringsuppdraget om zoonoser”

Läs Djurskyddet Sveriges rapport Tänk positivt

Swisha en lussekatt på kattens dag

På söndag, 28 november, är det Kattens dag – och första advent. Det vill vi uppmärksamma hela den här veckan och vi hoppas du är med oss!

Uppskattningsvis finns det 100 000 hemlösa katter i Sverige och det är ett av våra största djurskyddsproblem. Detta trots att det är förbjudet enligt lag att överge djur och att vi fått nya föreskrifter som säger att alla som låter sin katt gå fritt utomhus måste se till att katten inte kan föröka sig oplanerat.

Nu när det blir kallare ute är det särskilt oroväckande att flera av våra djurhem signalerar att fler djur behöver hjälp att hitta nya hem. Köldskador är vanligt på vintern. Kattens öron, trampdynor och svanstipp kan lätt få förfrysningsskador. Få katter som föds i hemlöshet överlever sitt första år.

Våra djurhem arbetar hårt för att hjälpa så många hemlösa djur som möjligt att hitta nya trygga för-alltid-hem.

Hjälp oss hjälpa katterna

  1. Tryck på ”delta” på vårt facebookevenemang
  2. Swisha valfritt belopp till 90 01 066
    Märk gåvan med ”lussekatt”
  3. Bjud in dina vänner till evenemanget

Tillsammans gör vi skillnad för djuren!

#kattensdag2021

Läs om hur vi hanterar dina personuppgifter när du swishar oss på djurskyddet.se/integritetspolicy

Djurskyddet Sverige har 90-konto vilket innebär att verksamheten kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Ge konsumenterna möjlighet att välja mer hållbart nötkött

Till Svensk Dagvaruhandel.

Vi uppmanar att ge konsumenterna utökade möjligheter till hållbara val genom:

  • att Svensk Dagligvaruhandel i en branschöverenskommelse, för det kött som idag inte är KRAV-märkt eller certifierat som Naturbeteskött, inför krav på att ange om nötköttet kommer från djur som fått gå på bete eller inte.
  • att Svensk Dagligvaruhandel initierar ett gemensamt arbete bland samtliga av sina medlemmar för att lyfta och öka försäljningen av de certifieringar som redan finns (KRAV och Sigill Naturbete) för att främja en mer betesbaserad köttproduktion.
  • att Svensk Dagligvaruhandel är beredda att kräva av sina leverantörer att man sorterar i slakten för att uppnå ovan nämnda krav.
  • att ställa krav på någon av ovanstående certifieringar vid försäljning av svenskt nötkött för att säkerställa för konsumenten viktiga svenska mervärden kring djurskydd, miljö och livsmedelsäkerhet.

Läs hela brevet här!

Angående brott mot djur

Djurskyddet Sverige tillstyrker samtliga förslag till lagändringar från utredaren och vill utöver detta lämna följande synpunkter:
Det är en väl genomarbetad utredning som enligt vår mening på ett bra sätt uppfyllt direktiven. Utredaren har vägt in olika argument och underbyggt förslaget väl med fakta i frågorna.

Detta är ett mycket bra och viktigt förslag. Utredningen visar tydligt att djurplågeribrott idag väldigt sällan bestraffas med fängelsedomar. Detta trots att några av de domar som redovisas i utredningen inneburit en sällsynt grymhet mot djuren och inneburit ett enormt lidande för de utsatta djuren. Vår bild är att detta inte stämmer överens med den allmänna rättsuppfattningen om hur brott mot djur bör ses på inom rättsväsendet.

Läs hela remissvaret här!

Skärpta straff för brott mot djur

Igår, 7 oktober, lämnade regeringen en proposition, alltså ett förslag, till en lagändring gällande brott mot djur. Den viktigaste delen i förslaget är att man vill införa ett nytt brott, grovt djurplågeri. Detta brott ska kunna leda till fängelse i max 4 år. Detta är ett mycket välkommet förslag anser Djurskyddet Sverige. Detta eftersom djurplågeribrott idag väldigt sällan bestraffas med fängelsedomar. Detta trots att några av de domar som fallit inneburit en sällsynt grymhet mot djuren och ett enormt lidande för de utsatta djuren. En högre straffsats innebär också att brotten kommer att prioriteras högre av polis- och rättsväsende vilket behövs.

Att bestraffa de värsta fallen av djurplågeri är viktigt av två skäl. Det första handlar om djurens lidande och att detta bör värderas högre inom rättskipningen. Forskningen är idag tydlig med att djur upplever smärta, stress och ångest lika tydligt och negativt som människor. Ett samhälle som tillåter att vi människor håller djur för sällskap och livsmedelsproduktion behöver också visa stor respekt för att dessa djur är levande och kännande individer och därmed ska skyddas ifrån lidande. Djur som hålls av människan bör ses som särskilt utsatta då de är helt beroende av människan för sitt välmående och inte har möjlighet att fly undan.

Det andra skälet för att ta brott mot djur på större allvar än idag handlar om kopplingen mellan våld mot djur och våld mot människor. Genom att ingripa tidigt och tydligt mot våldsbrott riktade mot djur kan samhället troligen inte enbart rädda fler djur från att drabbas utan även människor.

Läs regeringens pressmeddelande här!
Läs Djurskyddet Sveriges remissvar här!

Äntligen lag om ID-märkning av katter

Katten Kajsa och hennes ungar räddades från ett liv i hemlöshet av Djurskyddet Norra Halland. Foto: Djurskyddet Norra Halland

Idag beslutar regeringen om en lagrådsremiss med förslag om obligatorisk ID-märkning och registrering av katter.
— En obligatorisk ID-märkning av katter är den absolut viktigaste enskilda insatsen som kan göras politiskt för att minska problemet med hemlösa katter. Många andra lagar och regler gällande katt blir verkningslösa när det inte går att veta om katten har en ägare, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet Sverige.

Djurskyddet Sverige har arbetat för att höja katternas status i många år. I september lämnade Djurskyddet Sverige över en namninsamling till regeringen med krav på att införa en lag om obligatorisk ID-märkning av katter. 40 309 personer skrev under för att höja kattens status och minska antalet hemlösa katter.

Du hittar pressmeddelandet här!
Du kan läsa propositionen här!

Webbinarium om svensk mjölkproduktion och bete

Välkommen till ett webbinarium där vi sätter mjölkkorna i fokus. Hur ser djurskyddet för korna ut? Vad är det bästa för korna? Vad vill konsumenterna? Och vad vill handeln? Dessa frågor kommer vi att lyfta tillsammans med inbjudna gäster. I samband med webbinariet lanserar vi avdelningen om mejeriprodukter i vår konsumentguide Handla Djurschysst.   

Djurskyddet Sveriges konsumentguide Handla Djurschysst hjälper dig som handlar produkter som kommer från djur att göra mer djurskyddsmedvetna val. Sedan tidigare innehåller konsumentguiden bedömningar och information om gris, kyckling och ägg. Nu fyller vi på med mejeriprodukter från mjölkkor och vill samtidigt passa på att prata om mjölkproduktion, hotat beteskrav och kornas välfärd. 

Under webbinariet kommer vi också att dela ut Djurskyddets Hedersomnämnande som går till en kommersiell aktör som gjort särskilda insatser för ett starkare djurskydd. 

Datum: 22 september 
Tid: 11.00-12.00 
Plats: Livesänds via Djurskyddet Sveriges Facebooksida och Youtubekanal

Medverkande: 

  • Åsa Hagelstedt, generalsekreterare, Djurskyddet Sverige 
  • Anna Lundvall, sakkunnig Djurskyddet Sverige 
  • Gulli Gustafsson, etolog 
    Gulli har en kandidatexamen i biologi och har läst etologi och djurskydd på SLU. Hon kommer att dela med sig av reflektioner från hennes examensarbeten som handlade om konsumenters inställning till ett slopat beteskrav för mjölkkor.
  • Louise Hedlund, doktorand i etologi 
    Louise forskar om stress och etologi hos produktionsdjur och är extra intresserad av välfärdsfrågor som berör svenska mjölkkor. Tycker det är särskilt intressant med sociala relationer, personlighet, känslor och kognition hos mjölkdjur, och i synnerhet hur detta relaterar till mjölkproduktion.
  • Åsa Domeij, hållbarhetschef, Axfood 

Webbinariet har varit. Du kan se det i efterhand här:

Save cruelty free cosmetics

EU: s förbud mot djurförsök inom kosmetikaindustrin är hotat! Djurtestad kosmetika har varit förbjudet i EU sedan 2013, nu har dock förslag om nya djurförsök på produkter kommit från den europeiska kemikaliemyndigheten. Förslaget får inte gå igenom!

Därför startar vi, tillsammans med andra djurskyddsorganisationer i EU, medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics.

Skriv under medborgarinitiativet här!

Läs om vårt arbete med djurförsök under coronapandemin här!