Med följande skrivelse vill Djurskyddet Sverige informera riksdagens miljö- och jordbruksutskott om fördelarna med att ge Jordbruksverket ett tydligt bemyndigande att ange vilka djurarter som får hållas för sällskap som föreslås motion 2020/21:1315 (Respekt för djuren, Arter som får hållas för sällskapsdjur). Ett sådant bemyndigande skulle möjliggöra införandet av en så kallad positiv lista över vilka arter som är tillåtna att hållas av privatpersoner. Till skrivelsen bifogas också en rapport med mer information kring exotiska sällskapsdjur i Sverige och fördelarna med en positiv lista.
Author Archives: djurskyddet
Synpunkter på rapporten ”Behovet av grytanlagsprov med levande grävling”
Djurskyddet Sverige är positiva till hur samrådsprocessen som föregått redovisningen av regeringsuppdragen har lagts upp. Vi är i stort eniga i slutsatserna i utredningen och anser att den är välskriven och regeringsuppdraget är genomfört på ett bra sätt.
Sammanfattande synpunkter
- Djurskyddet Sverige tillstyrker slutsatsen att grytanlagsprov med levande grävling ska fasas ut och undantaget i djurskyddsförordningen samt jaktförordningen tas bort.
- Djurskyddet Sverige instämmer i slutsatsen att det inte finns någon fakta som styrker att grytanlagsproven har betydelse för att få fram lämpliga grythundar för eftersök eller bekämpning av främmande arter.
Hundinarium till förmån för Djurskyddet Sverige
If Skadeförsäkring ordnar tillsammans med FirstVet ett digitalt event för dig som älskar hundar. Programmet innehåller bland annat foderfrågor, årets polishund 2020 och vår generalsekreterare Åsa Hagelstedt.
Köp din biljett nu! Förutom att du får ta del av ett intressant innehåll stödjer du också vårt arbete. Du avgör själv vad du vill betala för biljetten och alla intäkter går till oss.
EU måste agera för att stoppa smittan av SARS-Cov-2 hos minkar
Till landsbygdsminister Jennie Nilsson.
Med anledning av den fortsatt allvarliga situationen med COVID-19 pandemin ber undertecknande organisationer om landsbygdsministerns stöd i att kräva att EU-kommissionen vidtar omedelbara förebyggande insatser och anta en gemensam EU-ståndpunkt i fråga om spridningen av Covid19 på minkfarmer.
De senaste månaderna har problemen med smittspridning på minkfarmer inom EU ökad. Hittills har smittan konstaterats på minst 370 minkfarmer i minst 9 länder (källa; Eurogroup for animals). Minkfarmerna är inte längre bara en fråga om djurvälfärd utan nu även en fråga för folkhälsan och det är därför av avgörande vikt att EU agerar med en gemensam stark röst i frågan.
[…]
Vi ber Sveriges regering att uppmana EU kommissionen att anta akuta försiktighetsåtgärder och inta en gemensam EU ståndpunkt avseende COVID-19 på minkfarmar, genom att genast avbryta:
● all minkfarmning inklusive uppfödning,
● alla inom och mellanstatliga transporter av levande minkar och råa pälsar både inom och utanför den Europiska Unionen.
Angående licens- och skyddsjakt på gråsäl samt skyddsjakt på knubbsäl och vikare
Djurskyddet Sverige eller andra djurskyddsorganisationer har inte bjudits in att kommentera skrivelsen, men då licensjakt på säl har många djurskyddsaspekter att ta i beaktande väljer vi att kort svara på frågeställningarna i skrivelsen.
Sammanfattande synpunkter
• Licensjakt på gråsäl bör inte vara tillåten.
• Effekten av skadeförebyggande åtgärder bör utvärderas och fiskeverksamheter utbildas i dessa åtgärder.
• Det måste utredas hur licensjakten påverkar lokala populationer av gråsäl samt andelen skadeskjutna sälar.
5 saker att tänka på om du köper julskinka
Grisar är fantastiska djur! De är intelligenta och nyfikna och för att de ska må bra krävs att de har möjlighet att få utforska sin omgivning. För dig som väljer att äta kött kommer här fem tips till vad du ska titta efter när du köper julskinka, oavsett om du handlar i din vanliga butik eller direkt från lantbrukaren.
1. Låt smågrisarna få vara med sin mamma
Att ta smågrisarna från sin mamma för tidigt innebär en stress för dem, både fysiskt och fysiskt. Se till att skinkan du köper kommer från grisar som avvänjs allra tidigast vid fyra veckors ålder, helst senare än så. KRAV-grisar får vara kvar hos sin mamma i 40 dagar.
2. Låt grisarna behålla sina svansar
Grisar är nyfikna djur som vill undersöka sin omgivning. Om de inte får tillräckligt att göra kan de börja bita på varandras svansar. I många länderna klipps därför grisarnas svansar av. Se till att skinkan du köper kommer från grisar som fått ha sina svansar kvar. I Sverige är det förbjudet att kupera grisarnas svansar.
3. Låt grisarna få vara ute
Att låta grisarna få gå ute ger dem möjlighet att få frisk luft, böka, beta och röra sig över större ytor. Se till att skinkan du köper kommer från grisar som har tillgång till utevistelse året runt och bete på sommarhalvåret. KRAV-uppfödda grisar ska ha rastgård året runt och tillgång till bete under sommarhalvåret.
4. Friska grisar behöver inte antibiotika
En intensiv djurhållning i en dålig miljö med många djur på liten yta leder till en hög antibiotikaanvändning. Detta leder till antibiotikaresistens vilket är ett allvarligt hot mot djurs och människors hälsa. Välj bara julskinka från länder med strikta regler för antibiotikaanvändning. Sverige använder minst antibiotika i hela EU.
5. Bedövningen är problematisk
Det vanligaste sättet att bedöva grisar inför slakt är med koldioxid som gör grisarna medvetslösa. Koldioxid ger ett mycket starkt obehag i luftvägarna och starka ångestkänslor. Grisarna får ofta panik och försöker ta sig ut. Idag finns inget bra alternativ till koldioxidbedövningen utvecklat om grisarna ska kunna bedövas i grupp.
Saffran räddades från att bli skjuten
Katten Saffran levde hemlös och utsatt i en mindre stad i
norra Småland. I flera veckor hade flera människor sett honom vandra runt och
söka skydd där han kom åt. Åsikterna om vad som skulle hända med Saffran skilde
sig åt. Någon sa ”Ser jag katten igen så skjuter jag den!”.
Som tur var fanns det de som inte tyckte likadant. Ett par som sett Saffran gå
runt ute bestämde sig för att rädda honom. De tog honom till en veterinär där
det konstaterades att han inte var chipmärkt. Där fick de inget napp – och
ingen verkade sakna honom.
Paret som tagit hand om Saffran hade själva ingen möjlighet att ta in honom då en person i hemmet var allergisk. Och dom vågade ju inte släppa ut honom igen då han riskerades att bli skjuten. Paret ringde till Djurskyddet Eksjö som hade plats för katten.
Tjugo minuter efter att de ringt Djurskyddet Eksjö var de på plats vid katthemmet och lämnade över Saffran – som förhoppningsvis skulle hitta ett nytt och kärleksfullt för-alltid-hem. Paret räddade livet på fina Saffran. Saffran var lite försiktig i början när han kom till djurhemmet. Men han var inte skygg och var i god kondition. Han längtade efter ett hem att kalla sitt eget. Tack vare Djurskyddet Eksjö fick Saffran äntligen ett kärleksfullt hem med mattar och en husse – och bor nu också tillsammans med en kattdam. Han trivs så bra i sitt nya hem!
Swisha en lussekatt på kattens dag
På söndag, 29 november, är det Kattens dag – och första advent. Det vill vi uppmärksamma hela den här veckan och vi hoppas du är med oss! Uppskattningsvis finns det 100 000 hemlösa katter i Sverige och det är ett av våra största djurskyddsproblem. Detta trots att det är förbjudet enligt lag att överge djur och att vi fått nya föreskrifter som säger att alla som låter sin katt gå fritt utomhus måste se till att katten inte kan föröka sig oplanerat.
Nu när vintern närmar sig är det särskilt oroväckande att våra djurhem signalerar om att fler djur överges och att det framför allt handlar om dräktiga katthonor. Få katter som föds i hemlöshet överlever sitt första år. Köldskador är vanligt på vintern. Kattens öron, trampdynor och svanstipp kan lätt få förfrysningsskador. Våra djurhem arbetar hårt för att hjälpa så många hemlösa djur som möjligt att hitta nya trygga för-alltid-hem.Hjälp oss hjälpa katterna!
- Tryck på ”delta” på evenemanget
- Swisha valfritt belopp till 90 01 066 och märk gåvan med ”lussekatt”
- Bjud in dina vänner till evenemanget på facebook
Hjälp oss hjälpa katterna. Tillsammans gör vi skillnad för djuren!
Dina uppgifter sparas och hanteras enligt rådande personuppgiftslagstiftning. Läs mer på vår hemsida: www.djurskyddet.se/integritetspolicy/ Djurskyddet Sverige har 90-konto vilket innebär att verksamheten kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.
Dags att förbjuda minkfarmerna, Jennie Nilsson
Minkfarmerna är ett säte för smittspridning av covid-19 och utveckling av en muterad version skulle kunna försvåra utvecklingen av ett vaccin. Djurskyddet Sverige uppmanar landsbygdsminister Jennie Nilsson att omedelbart förbjuda minkhållningen.
Djurskyddet Sverige har länge krävt att minkhållningen ska läggas ner. Minken är av naturen intelligenta små ensamlevande rovdjur som jagar, rör sig över stora ytor och alltid väljer att leva nära vattendrag. I fångenskap tvingas de istället att leva tätt inpå andra minkar i små och kala burar utan möjlighet att jaga, röra sig eller simma – någonting som inte är förenligt med djurskyddslagen.
– Nu visar det sig också att farmerna kan vara grogrunden och säte för utveckling samt sedan spridning av en muterad variant av coronaviruset. Nu är det dags att förbjuda denna otidsenliga djurhållning, säger Owe Sandström, zoolog och ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse.
Statsminister Stefan Löfven (S) meddelade vid en frågestund i riksdagen idag att regeringen inte i nuläget tänker lägga ner minkfarmerna eftersom det inte finns rapporter om överföringar till människor i Sverige. I Danmark har dock coronaviruset spridits vidare till människor.
Det finns starkt stöd för ett förbud i den allmänna opinionen. Förra året lämnade Djurskyddet Sverige och Djurens Rätt över mer än 100 000 namnunderskrifter för ett förbud mot pälsuppfödning i Sverige till Jennie Nilsson.
– Vi kritiserar djurmarknader i Asien för en helt oacceptabel djurhållning och som en riskfylld plats för smittspridning av coronaviruset. Bör vi då inte själva föregå med gott exempel? säger Owe Sandström.
Nu är det hög tid att förbjuda minkhållningen – både för minskad smittspridning och för minkarnas skull.
Brev om levande grävling vid grytanlagsprov
Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen, Djurens Rätt och Naturskyddsföreningen vill med anledning av en aktuell skrivelse från Svenska Jägareförbundet till landsbygdsministern informera om vår syn på grytanlagsprov med levande grävling. Vi är medvetna om att frågan nyligen skickats ut på remiss men vill ändå klargöra vår gemensamma ståndpunkt innan remisstidens slut i februari nästa år.
I redovisningen av regeringsuppdraget ”Behovet av grytanlagsprov med levande grävling” (ärendenr NV-05336-19) föreslår Naturvårdsverket och Jordbruksverket att användandet av levande grävling vid grytanlagsprov bör fasas ut. Undertecknade organisationer delar helt den uppfattningen.
Vi anser att det medför oacceptabla djurskyddsproblem att använda levande grävlingar vid grytanlagsprov. Enligt den nuvarande djurskyddslagen (2018:1192) ska djur i fångenskap skyddas mot onödigt lidande och sjukdom, och djur som används vid tävling eller prov får inte utsättas för lidande. Med lidande avser lagstiftaren både fysiskt och psykiskt lidande. Grävlingar som upprepat stängs in i konstgryt och utsätts för skällande, aggressiva hundar kan förväntas uppleva kraftig stress och därmed psykiskt lidande, även om de är uppfödda i fångenskap. Att grävlingarna upplever stress har bekräftats i tidigare studier (2, 3).
