Author Archives: djurskyddet

Ordförandekonferens 2020

Förbundsstyrelsen bjuder in lokalföreningarna till ordförandekonferens i Stockholm!

Tid: 25 januari kl 10-16
Plats: IOGT-NTO-gården, Klara Södra Kyrkogata 20 i Stockholm

Till konferensen inbjuds ordförande och vice ordförande i lokalföreningarna. Om någon av dessa inte har möjlighet kan ni skicka en annan representant från föreningens styrelse. Varje förening får skicka max två personer till konferensen.

Resor:
Ni bokar och betalar era egna resor. Det finns möjlighet att ansöka om resebidrag på max 2 500kr per förening i efterhand.

Boende:
För deltagare från föreningar med lång resväg som behöver boende fredag-lördag eller lördag-söndag står förbundet för detta. Meddela i anmälan om ni behöver boende.

Innehåll för konferensen

  • Lokalföreningarnas samarbete med länsstyrelse och polis i kattärenden, redovisning av tidningen Djurskyddets granskning och diskussion om hur situationen kan förbättras.
  • Djurskyddet som ”varumärke”, uppföljning av diskussionen på Föreningsdagarna 2019 om vilka vi vill vara och hur vi vill uppfattas.
  • Strategi för 2020-2025 Förbundsstyrelsen presenterar sitt förslag till strategi inför förbundsstämman.
  • Status på frågan om obligatorisk ID-märkning och andra aktuella djurskyddsfrågor.
  • Aktuella frågor från lokalföreningarna. Meddela kansliet om ni vill lyfta en särskild fråga så lägger vi in det i programmet.

Evenemanget har redan varit.

Angående förslag till nya föreskrifter om hållande av hundar och katter

Remiss från Djurskyddet Sverige angående förslag till nya föreskrifter om hållande av hundar och katter – begränsad remiss om separation av valpar och kattungar.

Sammanfattning
I sin helhet tillstyrker vi förslaget delvis.

Gällande den föreslagna 6 kap. 7 § angående avvänjning av hundvalpar så tillstyrker vi mening ett, två och fyra: ”Hundvalpar får inte skiljas från modern, eller en likvärdig tik som ersättare för henne, annat än tillfälligt så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad. Valparna ska hållas på detta sätt tills de har uppnått åtta veckors ålder. /…/ Hundvalpar ska under tiden tillsammans med moderne eller hennes ersättare hållas i en trygg och lugn miljö. Vi avstyrker tredje meningen: ”Avvikelse från den angivna tiden är godtagbart om valparna helt har övergått till fast föda och valparnas hälsa och välfärd i övrigt är god”. Gällande det allmänna rådet till 6 kap. 7 § så tillstyrker vi delvis punkt 1 och tillstyrker punkt 2 och 3.

Gällande den föreslagna 6 kap. 9 § angående avvänjning av kattungar så tillstyrker vi mening ett, två och fyra: ”Kattungar får inte skiljas från modern, eller en likvärdig katthona som ersättare för henne, annat än tillfälligt så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad. Kattungarna ska hållas på detta sätt tills de har uppnått 12 veckors ålder. /…/ Kattungar ska under tiden tillsammans med modern eller hennes ersättare hållas i en trygg och lugn miljö. Vi avstyrker tredje meningen: ”Avvikelse från den angivna tiden är godtagbart om kattungarna helt har övergått till fast föda och deras hälsa och välfärd i övrigt är god”. Gällande det allmänna rådet till 6 kap. 9 § så tillstyrker vi delvis punkt 1 och tillstyrker punkt 2 och 3.

Vi föreslår att:

  • Andra meningen i 6 kap. 7 § ändras till: Valparna ska hållas på detta sätt tills de har uppnått minst åtta veckors ålder. Detta för att tydliggöra att valparna får hållas på detta sätt längre än så om detta är lämpligt.
  • Tredje meningen i 6 kap. 7 § angående möjlig avvikelse stryks.
  • Andra meningen i 6 kap. 9 § ändras till: Kattungarna ska hållas på detta sätt tills de har uppnått minst 12 veckors ålder. Detta för att tydliggöra att valparna får hållas på detta sätt längre än så om detta är lämpligt.
  • Tredje meningen i 6 kap. 7 § angående möjlig avvikelse stryks.
  • Om Jordbruksverket ändå väljer att ha kvar delarna kring tillåtna avvikelser vill vi att avvikelsen definieras tidsmässigt, förslagsvis maximalt 1-2 dagar.
  • Punkt ett i de allmänna råden till 6 kap. 7 § samt 6 kap. 9 § ändras så att det är tydligt att inte endast digivningsbeteende är avgörande för lämplig ålder för separationen.




Stoppa koldioxidbedövning av grisar

Nästintill alla grisar som slaktas i Sverige bedövas med koldioxid. Grisarna lider av smärta, ångest och stress upp mot en minut innan de förlorar medvetandet. Metoden orsakar grisarna ett stort lidande. Djurskyddet Sverige, tillsammans med vår paraplyorganisation Eurogroup for Animals, kräver att användningen av koldioxid vid bedövning av grisar snabbt fasas ut.

Tillsammans släpper vi ett skriftligt ställningstagande där vi kräver ökade resurser och investeringar från industrin och EU:s beslutsfattare för att hitta ett smärtfritt alternativ till bedövningen. Syftet är att kunna stoppa koldioxidbedövningen år 2025.

Koldioxidbedövningen för grisar används vid majoriteten av de stora slakterierna i Europa eftersom den anses vara mest kostnadseffektiv och ger en mer enhetlig köttkvalitet. Bara de största grisproducenterna i EU bedövar tillsammans över 100 miljoner grisar med koldioxid varje år. I Sverige slaktades över 2,6 miljoner grisar förra året.

Läs hela skriftliga ställningstagandet här!
Läs vårt brev till landsbygdsministern här!

Foto: Eyes on animals
Bild på katt, text "Kattkörkortet"

Krav på körkort för att skaffa katt

En katt förtjänar ett stabilt och långvarigt hem men i Sverige finns idag över 100 000 hemlösa katter. En orsak till detta kan vara att de som köper katt inte förstår att det kommer med ett ansvar. Detta vill kattmatstillverkaren Mjau, i samarbete med Djurskyddet Sverige, belysa genom att lansera kattkörkortet. Vi kräver körkort för att skaffa katt. 

Kattkörkortet får man genom att genomföra ett test på nätet med frågor om till exempel ID-märkning, registrering och kastrering. Förutom att Mjau därmed hoppas att fler kattägare tar mer ansvar, så skänker kattmatstillverkaren även en portion mat till hemlösa katter för varje delat kattkörkort.

Att skaffa husdjur är ett väldigt stort beslut, därför är det riktigt bra om de som planerar att köpa katt faktiskt funderar en och två gånger – därför väljer Djurskyddet Sverige att stötta Mjaus initiativ.

Gör körkortstestet och läs mer på www.kattkorkortet.se

Vi kräver fiskskydd nu

Visste du att fiskar är Sveriges vanligaste lantbruksdjur, sällskapsdjur, försöksdjur och villebråd? Att de känner smärta, är intelligenta och bra på att samarbeta? Visste du också att de i stort sett saknar skydd i lagen?

Det finns inte längre några tvivel om att fiskar känner smärta och har ett känsloliv. Ändå ignoreras ofta deras välfärd, både av allmänheten och beslutsfattare. Miljarder av vildfångade fiskar omfattas inte av någon djurskyddslag och kvävs till döds och uppfödda fiskar hålls utan krav på miljöberikning och avlivas på plågsamma sätt.

Djurskyddet Sverige kräver att:

  • Att fiskar skyddas av lagstiftning på samma sätt som däggdjur och fåglar. Lagstiftningen måste vara artspecifik.
  • Att även vildfångad fisk ska omfattas av djurskyddslagen.
  • Att fiskar börjar ses som individer, inte kilogram.
  • Att det anslås mer ekonomiska medel till forskning om fisk innan det görs någon satsning på att öka fiskproduktionen i Sverige.
  • Att kunskap om fiskar ska ingå i alla utbildningar till djurskyddsinspektörer, veterinärer och rådgivare.
  • Att bedövning med koldioxid förbjuds för uppfödda fiskar och att inga vildfångade fiskar ska tillåtas kvävas till döds.
  • Att Sverige aktivt driver frågor kring fiskvälfärd i EU.

Vad kan du göra?

  • Ställ krav när du handlar och fråga hur fisken levt sitt liv och på vilket sätt den är avlivad.
  • Köp inte fisk som hållits eller avlivats på ett plågsamt sätt.
  • Hör av dig till företag med olika hållbarhetsmärkningar eller konsumentguider för fisk och fråga vad just de gör för att öka fiskarnas välfärd. Exempel på sådana är till exempel MSC, ASC, WWF och KRAV.
  • Dela våra fiskinlägg i sociala medier för att sprida kunskapen vidare.

Läs Tidningen Djurskyddets temanummer om fisk!

Läs vårt pressmeddelande här!

Almedalsseminarium: Hur hållbart är fisket för fisken?

Tid: Torsdag 4 juli kl 12.30-13.45
Plats: Sal D24, D-huset, Uppsala universitet, Kaserngatan 1

Fisk och fiske lyfts ofta i klimat- och miljödebatten. Konsumenterna kan välja mellan olika hållbarhetsmärkningar när de vill köpa fisk och samtidigt tänka på miljö och klimat. Men vem tänker på själva fisken, hur den mår och hur djurskyddet ser ut inom uppfödning och slakt av fisk? Innebär hållbarhetsmärkningar av fiskprodukter även ett hållbart liv för fisken?

Vi frågar experterna om de viktigaste djurskyddsutmaningarna fiskenäringen står inför för att det ska vara hållbart även för fiskarna. Tillsammans med representanter från olika hållbarhetsmärkningar diskuterar vi kring fiskskydd som en del av hållbarhetsbegreppet. Hur kan klimat, miljö och djurskydd kombineras? Hur viktigt är djurskydd för konsumenterna? Vad kan vi tillsammans göra för att fiskuppfödning och fiske ska vara hållbart både för miljön och för fiskarna?

Lättare lunch serveras från 12.15 och seminariet startar 12.30.

Medverkande:

  • Lotta Berg, Professor, SLU
  • Anita Falkenek, VD, KRAV
  • Linnea Engström, Programdirektör, MSC
  • Inger Melander, Commercial Marketing Manager, ASC
  • Maja Forssell, Regelutvecklare, Sigill Kvalitetssystem

Länk till evenemanget på facebook!

Bild på hunden Molly

Molly satt fastbunden vid ett element i flera år

Idag följer Molly med på det mesta och är en glad och nyfiken hund.

Djurskyddet Kristinehamn blev kontaktade av en kvinna som behövde bli av med en hund snabbast möjligt. Hunden var svårt aggressiv. Och för att den inte skulle attackera någon i familjen hade de haft hunden fastbunden vid ett element.

Kvinnan sa att hon hade köpt hunden av en man vid en parkeringsplats cirka två år tidigare. Nu hade familjen fått nog och kontaktade därför Djurskyddet Kristinehamn.

– Det var ingen vacker hund som vi tog hem. Pälsen bestod av långa tjocka korvar av ingrodd smuts. Klorna var två centimeter långa. Men det värsta var att ingen kunde gå i närheten utan att hon högg, hon var totalt förstörd, säger Elin Forsberg jourhemsansluten till Djurskyddet Kristineshamns djurhem.

Molly fick komma hem till Elin och sambon, där även den stora fjortonåriga hanhunden Zorro bor. Vid deras första möte bet Molly honom i nosen.

–Men Zorro struntade ju fullständigt i henne. Så Molly insåg snabbt att han var snäll och trygg och efter en tid ville hon sova tätt in till honom, säger Elin.

Det har nu gått drygt två år. Elin och sambon som först bara skulle vara jourhem bestämde sig för att behålla Molly. Hon har förändrats mycket men är inte helt återställd.

– Vi har fått lära oss var Mollys gränser går och att ta allting i hennes takt. Om hon ligger nära i sängen vill hon inte ha en plötsligt arm som stryker henne över ryggen. Om vi är ute och det kommer fram barn och vill klappa säger vi alltid nej.

Idag följer Molly med på det mesta. Hon är ute och campar, åker båt och har egen flytväst. Hon är glad och nyfiken och hon har framför allt fästs sig vid husse. Hon vill gärna ha kärlek men i lagom dos.

– Det är vanligt att våra jourhem fäster sig vid hundarna som de egentligen bara ska ta hand om tillfälligt. Det blir lätt så. När de får vara med om den stora förändring som en hund genomgår när de får komma till en trygg familj, säger Christina Gustavsson ansvarig på Djurskyddet Kristinehamns djurhem.

Kryssa en djurvänlig kandidat till EU-parlamentet

Valet till Europaparlamentet kommer att vara avgörande för Europas politiska prioriteringar under de kommande fem åren. Politiska framsteg för djuren kräver engagerade parlamentariker, därför uppmanar vi kandidaterna i EU-valet att visa sitt engagemang genom att anta djurskyddslöftet.

Tillsammans med Eurogroup for animals lanserar vi kampanjen Vote for Animals. På denna sida kan du se vilka av kandidaterna till EU-valet som antagit djurskyddslöftet.

Rösta för djuren och kryssa en djurvänlig kandidat till Europaparlamentet. Europaparlamentsvalet äger rum söndagen den 26 maj.

Kattungen Figaros dagar var räknade – nu hjälper han andra hemlösa katter

Det var i slutet på september i fjol som en man upptäckte en haltande kattunge i sin trädgård. Kattungen var väldigt mager, skygg och hade ett otäckt sår vid benet. Mannen kontaktade Djurskyddet Sigfrid som åkte dit.

-Till en början var kattungen så väldigt rädd, men när vi väl fick in honom i fångstburen blev han lugn, han tittade på mig med sina stora ögon, det var som om han ville ha hjälp, säger Alexandra Fastén, vice ordförande på Djurskyddet Sigfrid i Växjö.

Kattungen hade inget chip eller id-märkning. Och ingen hade sett varken kattmamma eller eventuella syskon i området. Han hade troligtvis strukit omkring ensam och utan mat ett bra tag. Hans dagar var räknade.

-Såret som var orsaken till att han haltade visade sig vara mycket värre än vad vi först hade trott. Det var ett bitsår som gick från höftbenet upp till skinkan och enda in till skelettet. När vi tryckte på såret kom det ut jättemycket var, det var så fruktansvärt infekterat, säger Alexandra.

Bitsåret kom från ett rovdjur, troligtvis räv, trodde veterinären. Och med största sannolikhet hade kattungen varit död inom två dagar om han inte hade fått hjälp.

-Vad den här katten har varit med om och vad som hänt med hans mamma och syskon kommer vi aldrig få svar på. Men att de har blivit dödade och uppätna av ett rovdjur är inte helt otänkbart. Katter som lever i det vilda är oerhört utsatta.

Kattungen döptes till Figaro och fick flytta in tillfälligt hos Alexandra. Figaros första tid skulle innebära mycket specialvård, han behövde få mat via injektioner två till tre gånger per natt och såret behövde göras rent flera gånger om dagen.

-Det jag inte hade räknat med var hur nära vi skulle komma varandra. Figaro var väldigt nyfiken men hade svårt att gå till en början, så hans favoritplats blev att ligga på min arm, därifrån kunde han hänga med på det som skedde i hemmet. Vi blev väldigt tighta under den här tiden, och när han väl blev frisk och det naturliga hade varit att hitta en adoptivfamilj, kunde jag inte slita mig ifrån honom, säger Alexandra.

Figaro lever numera hemma hos Alexandra och hennes två andra katter. Förutom att han är outtröttlig när det kommer till bus och lek, så arbetar han även som stödkatt till nya hemlösa kattungar som kommer in till Djurskyddet Sigfrid.

– Moderslösa kattungar riskerar att få beteendestörningar. Mina katter är en välkomponerad och lugn flock med vuxna katter som inte far illa av att nya individer kommer och bor här i perioder. Jag kallar dem stödkatter just för att de stöttar de små moderslösa kattungarna under uppväxten. De visar hur toalådan fungerar, hur man tvättar sig, lär dem att leka och säger ifrån när kattungen går för långt. Detta ersätter givetvis aldrig en kattmamma men går bra som nödlösning om en amma inte går att finna.

Figaro är en glad & nyfiken katt som alltid är sugen på bus!

 

Figaro med moderslösa Bell som förlorade sin mamma och sina syskon i en trafikolycka.

Vi kräver ökade forskningsanslag och utfasning av djurförsök

Senaste tiden har många uppmärksammat hundarna som används i djurförsök vid Göteborgs Universitet. De starka reaktionerna över hundarnas öde visar att allmänhetens engagemang för försöksdjur är stort. Djurskyddet Sverige arbetar långsiktigt för att förbättra situationen för alla de möss, råttor, hundar, fiskar och andra djurslag som utsätts i djurförsök. 

Vi är övertygade om att en av de viktigaste långsiktiga åtgärderna för att förbättra för försöksdjuren är att satsa mer pengar på forskning på metoder där djurförsök inte behövs. Forskningen har kommit långt, men inte tillräckligt. De statliga anslagen till djurfria metoder har legat på samma nivå sedan 2009, dessa anslag måste ökas. Stiftelsen Forska utan djurförsök bedriver ett viktigt arbete genom att samla in och dela ut medel till djurfria forskningsmetoder, men staten måste ta sitt ansvar. Utöver det behöver Sverige ta fram en nationell plan för hur vi helt ska kunna fasa ut djurförsök framöver, Nederländerna har redan tagit fram en sådan plan, nu är det Sveriges tur.

Vi kräver förändring i form av ökade forskningsanslag för alternativ för djurförsök och att våra politiker tar fram en nationell plan för hur djurförsöken ska kunna fasas ut!

Var med och skapa förändring. Ställ dig bakom våra krav och maila dem till politikerna i riksdagens miljö- och jordbruksutskott och utbildningsutskott.

Håll en saklig ton i mailen och i våra kommentarsfält. Djurskyddet Sverige accepterar inte hot och hat.

Foto: Janet Stephens.