Försöket med fixering av suggor är ett rejält steg bakåt för det svenska djurskyddet – samtidigt som Danmark nu vill stärka skyddet för sina grisar. Det skriver generalsekreteraren för Djurskyddet Sverige, som har startat en kampanj för att uppmana Jordbruksverket att säga nej till fixeringen.

Debattartikel publicerad på Landets Fria 20 maj 2015

Många svenskar är stolta över den svenska djurskyddslagen. Tack vare djurskyddsorganisationers outtröttliga kamp och människor som Astrid Lindgren har vi en djurskyddslag som på många områden innebär ett bra skydd för djuren. I Sverige har vi som djurägare krav på oss att se till att våra djur mår bra oavsett om vi har djuren för sällskap eller för matproduktion. Av den anledningen försöker både vi djurskyddsorganisationer och svenska bönder påverka konsumenter och offentliga uppköpare att välja svenskt kött framför utländskt. Framför allt förordar vi svenskt fläskkött framför det ofta mycket billigare danska. För vi vet att det låga priset på köttet drabbar djuren. I Danmark fixeras suggorna och grisarnas svansar klipps rutinmässigt.

Konsumentundersökningar har visat att svenskar vill äta kött med gott samvete och försäljningen av svenskt kött ökar varje år. Allt fler butiker lyfter fram det svenska köttet. Vi ser också hur andra länder lär av Sverige. I slutet av april bjöd Danmarks jordbruksminister in till en stor konferens om gris. Danmark vill nu stärka djurskyddet för sina grisar, bland annat framkom det på konferensen att man inte anser att fixering av suggor är ett bra sätt att minska smågrisdödligheten.

Döm om vår förvåning när den svenska grisnäringen då väljer att ta rejäla steg bakåt och försämra djurskyddet för grisarna. Ett försök på ett antal gårdar har genomförts med fixering av suggorna under tiden för födsel och kultingarnas första dagar. Syftet sades vara att minska smågrisdödligheten, men försöket har inte kunnat visa på sådana resultat. Ändå har man nu ansökt till Jordbruksverket om att få tillstånd för ett så kallat kontrollprogram där suggorna ska kunna fixeras.

Att fixera suggan innebär att hon inte kan vända och röra sig fritt. Det är självklart plågsamt för suggan och det är extra känsligt tiden kring förlossningen – en tid när hon har extra stort behov att kunna röra sig. Det är av dessa skäl som fixering är förbjudet i Sverige i dag.

I försöket har man även skiljt smågrisarna från sin mamma en vecka tidigare än normalt. På så sätt kan man snabbare få suggan i brunst igen och hon kan på så sätt hinna föda ännu fler kultingar under ett liv. Effektiv produktion kan man tycka, men bara om man bortser från att grisar är levande och kännande varelser. Om en hund utnyttjades på motsvarande sätt på en kennel i Sverige skulle kenneln inte få fortsätta sin verksamhet och troligen skulle ägaren inte ens få ha kvar djuren. Men trots att hundar och grisar är ganska lika i sin förmåga att uppleva smärta, separationsångest och glädje behandlas djuren helt olika.

Att minska smågrisdödligheten är självklart ett mål som vi står bakom. Men lösningen är inte fixering utan framför allt måste kullarna minska. Flera forskare pekar på att det är de senaste årens avelsarbete som aktivt ökat kullstorlekarna som är orsaken till att fler smågrisar dör. Kultingarna dör inte enbart av att suggan råkar ligga ihjäl sina små utan även av kyla och svält då konkurrensen om mat och värme blir för stor. Här blir det tydligt att större kullar och fler kullar per år handlar om lönsamhet och står i direkt motsats till djurskydd och djurvälfärd.

Vi tror inte att denna väg är lösningen för svensk grisnäring. Även om det ofta hävdas att svenska djurskyddsregler innebär en stor merkostnad för svenska bönder och därmed en konkurrensnackdel så finns inga ordentliga uträkningar som stödjer detta. Ett gott djurskydd innebär friskare djur vilket innebär lägre kostnader. Och framför allt är vi övertygade om att svenska konsumenter är beredda att betala mer för fläskfilén om man vet att grisen har haft det bra. Om grisar ska fixeras även i Sverige menar många konsumenter att man lika gärna kan köpa det danska köttet. Utan fixering och tidigare avvänjning kommer vi att fortsätta uppmana både enskilda konsumenter, och kommuner och landsting i sina upphandlingar, att välja svenskt fläskkött framför utländskt.

Beslutet om fixeringen i kontrollprogrammet ska fattas av Jordbruksverket någon gång i höst. Vi sitter med i myndighetens referensgrupp för gris och gör där vad vi kan för att påverka Jordbruksverket att avslå ansökan. Och när flera av våra medlemmar och sympatisörer kontaktade oss och ville vara med och påverka, startade vi en kampanj på vår hemsida där man kan skicka ett mejl till Jordbruksverket och uppmana deras generaldirektör att säga nej till fixeringen. På en dryg vecka har över 8 000 personer skickat mejlet, långt fler än vi trodde. Det visar att vi är många som inte accepterar en tillbakagång av djurskyddsreglerna och som inte vill köpa kött från djur som fixeras eller från smågrisar som skilts tidigare från sin mamma för att hon snabbt ska kunna föda fram ännu fler smågrisar. Även flera grisuppfödare har reagerat och vill inte ha detta kontrollprogram.

Grisar är levande, kännande och kloka varelser och bör behandlas som sådana och inte som maskiner. Det hoppas vi att tjänstemännen på Jordbruksverket också anser och säger nej till att tillåta ett permanent undantag från djurskyddslagen med fixering av suggor. Det hör dåtiden och inte framtiden till!

Fixering innebär att suggan får plats att stå och ligga ner men inte att vända sig om.

Åsa Hagelstedt
Generalsekreterare
Djurskyddet Sverige

Djurskyddet Sverige skriver tillsammans med Djurens Rätt på Aftonbladet debatt om att elefanter på cirkus bör förbjudas.

Debattartikel publicerad på Aftonbladet debatt 22 mars 2015

Attityden hos cirkuspubliken när det gäller elefanter och andra vilda djur på cirkus har förändrats. I Sverige har antalet cirkusar som använt elefanter i sina föreställningar minskat och från andra sidan Atlanten nås vi av nyheten att den traditionstyngda amerikanska cirkusen Ringling Bros., som haft elefanterna som sin symbol, slutar med elefanter i sina föreställningar.

Ringling Bros., vars elefanter setts bli misshandlade i fler undercoverfilmer och som genom åren kritiserats hårt från djurskyddsorganisationer för grymheter mot elefanterna, kommer nu att skicka sina 13 turnerande elefanter till ett elefantreservat från och med år 2018. Precis som när svenska cirkusen Cirkus Scott beslöt att sluta med elefanter i sina föreställningar för två år sedan är det ändrade attityder hos allmänheten som ligger till grund. ”Många är obekväma med att vi turnerar med elefanter”, säger cirkusdirektören på Ringling Bros.

I Sverige har två tunga instanser, Sveriges veterinärförbund och expertgruppen som tog fram förslag till ny djurskyddslag, bägge föreslagit förbud mot elefanter och sjölejon på cirkus på grund av att dessa djurs naturliga beteende inte kan tillgodoses. ”Det finns en etisk debatt som pågår där man frågar sig om det är moraliskt försvarbart att visa de här stora vackra djuren i underhållningssyfte. Då vi vill att alla ska känna sig välkomna när de kommer till oss så har vi valt att avstå”, sa Henry Bronett, direktör för Cirkus Scott efter beslutet om att sluta med elefanter.

Elefanter hör hemma på stora ytor, inte i en cirkusmanege med ständiga resor till nästa show. De elefanter som fortfarande transporteras runt i Sverige under sommaren både uppträder och tränas utomlands under andra delar av året. Det gör att svenska myndigheter saknar insyn i hur träningen av elefanterna gått till för att få dem att utföra konsterna. Vi vet att elefanter på cirkus utsätts för brutala träningsmetoder där så kallade elefantkrokar används, en käpp med en metallkrok.

Cirkusmiljön i sig är ett problem för de flesta djur, men den är särskilt oacceptabel för djur som elefanter och sjölejon som har stora behov att röra sig på land eller i vatten. När djur inte får utlopp för sina naturliga beteenden kan de utveckla olika störda beteenden som de upprepar. Elefanter på cirkus kan ibland ses vagga fram och tillbaka. Det är ett tydligt tecken på att de mår psykiskt dåligt.

Förra sommaren var Cirkus Schollini den enda cirkus i Sverige som hade elefanter i sin föreställning. Cirkus Maximum hade med sig två elefanter men ska inte ha använt dem i föreställningen.

Det är bra att cirkusarna själva, precis som andra företag, lyssnar till kunderna och anpassar sin verksamhet när det inte längre finns stöd hos besökarna för att fortsätta ha elefanter och andra vilda djur på cirkus.

Ett stort antal länder i världen har förbjudit vilda djur på cirkus, däribland Nederländerna, Storbritannien och flera latinamerikanska länder. Grekland, Cypern, Bolivia och Bosnien Hercegovina har förbjudit alla djur på cirkus.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, det vi behöver nu i Sverige är ett förbud mot att ha elefanter och andra vilda djur på cirkus, som del i en ny och modern djurskyddslag som faktiskt speglar den tid som vi lever i.

Åsa Hagelstedt
generalsekreterare, Djurskyddet Sverige

Camilla Björkbom
förbundsordförande, Djurens Rätt

Om beteskravet för kor tas bort försvinner också många konsumenters motiv för att köpa svensk mjölk, skriver Djurskyddet Sverige tillsammans med andra organisationsföreträdare och forskare i en debattartikel i Sydsvenskan.

Debattartikel publicerad i Sydsvenskan 18 februari 2015

Den 12 februari gick riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) ut med ett pressmeddelande där han bland annat föreslår att Sverige ska avskaffa beteskravet för de kor som finns i kostallar med lösdrift. Han anser att beteskravet är otidsenligt, att det inte är ändamålsenligt och att det försämrar mjölkböndernas konkurrenskraft. Som igår framgick på nyhetsplats i denna tidning driver också en grupp svenska mjölkbönder frågan om lättnader i kravet på att korna ska gå ute och beta. Vi är av motsatt uppfattning.

Det är mycket olyckligt att vissa politiker, och även delar av lantbruksnäringen, allt oftare skyller dålig lönsamhet för animalieproducenterna på de svenska djurskyddsreglerna. Som ett mantra upprepas klyschan att bara vi tar bort de djurskyddskrav som skiljer oss från övriga EU, så kommer producenterna att börja tjäna pengar igen.

Forskningen har entydigt visat att vi måste se över effektiviteten i hela livsmedelskedjan och inte stirra oss blinda på djurskyddsregler, som om det vore lösningen. Och vart tar omsorgen om djuren vägen? Det nuvarande beteskravet – minst två eller tre månader om året i norra Sverige och minst fyra månader i Skåne – är varken otidsenligt eller omotiverat för korna.

Otaliga vetenskapliga undersökningar visar en lång rad positiva effekter för kor som får gå ute. De blir friskare, får bättre kondition och ökad rörlighet i ben och leder, de har lättare kalvningar och blir lättare dräktiga.

Vidare är antalet spentramp och juverinflammationer klart lägre under utevistelse, och i princip alla klövsjukdomar blir bättre om korna släpps ut på välskötta beten. Lösdriftsystem för kor inomhus är inget fullvärdigt alternativ.

Framför allt gäller det betets positiva effekt på klövhälsan som är ett problem i många lösdriftsladugårdar.

Den goda djurhälsan hos svenska kor innebär låg antibiotikaförbrukning och liten risk för antibiotikaresistens, och är därmed en folkhälsofråga.

Men betande kor mår inte bara bättre fysiskt utan även psykiskt. Betandet är ett av kons viktigaste naturliga beteenden, och den måste få beta under lång tid. Förutom mat får djuren stimulans av ljud, ljus, lukter och miljöer. Korna får också möjlighet till utökade sociala kontakter med andra kor.

Visst finns det problem med att ha kor ute en del av året, men inget av dem är så stort att det inte går att lösa. Åtskilliga av landets bönder visar varje år att det går bra att kombinera ett framgångsrikt mjölkföretag med sommarbete åt djuren, även om man har stora besättningar med mjölkningsrobotar. Om bara viljan finns kommer lösningarna.

Vad förespråkare för att häva beteskravet förmodligen misstar sig mest på är oss konsumenter och våra tankar om svensk mjölkproduktion. Just det faktum att Sverige är ensamt i EU om ett beteskrav gör att många dricker svensk mjölk med gott samvete. Och att vi är beredda att betala mer visar sig i stödet av lokala handlare som tar en krona mer för närproducerad mjölk. Med ursprungsmärkning och rätt marknadsföring skulle även försäljningen av svenska ostar kunna öka dramatiskt.

Sommarbetet är en symbolfråga för mjölkkornas välfärd, vilket inte minst reklammakarna har förstått. Om det försvinner, försvinner också många konsumenters motiv för att köpa svenskt. Beteskravet upprätthåller de svenska mjölkböndernas konkurrenskraft genom att konsumenterna har förtroende för näringen. Om staten tar bort kravet blir det spiken i kistan för mjölkbönderna snarare än den uppgång som motståndare till beteskravet efterfrågar.

Så tänk om och tänk rätt, både för mjölkproducenternas skull och för kornas. Även om beteskravet är 27 år gammalt är det inte omodernt, tvärtom. Kornas behov och hälsa påverkas lika positivt av att få komma ut idag som 1988 när det infördes. Att ta bort den stimulansen vore ett stort steg tillbaka för svenskt djurskydd.

Bo Algers
professor emeritus, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Johan Beck-Friis
informationschef, Sveriges veterinärförbund

Torkel Ekman
forskare vid SLU

Åsa Hagelstedt
generalsekreterare, Djurskyddet Sverige

Catharina Lundberg
ordförande, Malmö djurskyddsförening

Roger Pettersson
generalsekreterare, World Animal Protection

Gunnela Ståhle
ordförande, Vi konsumenter

Skrivelsen är genomförd tillsammans med Djurens Rätt.

Till:
Sven-Erik Bucht, Landsbygdsminister
Åsa Romson, Klimat- och miljöminister

I en nyligen publicerad artikel i SvD (4 feb) meddelades att Regeringen avser att inrätta en permanent vargkommitté och att de regionala viltförvaltningsdelegationerna kommer att utvärderas. I uppräkningen av deltagande organisationer, punkt 1, så listar Regeringen de intresseorganisationer som den avser att bjuda in till den nya vargkommittén, som därmed uteslutande kommer bestå av de organisationer som ingick i den tidigare rovdjurskommittén.

I den planerade kommittén finns därmed flera företrädare för lantbruk, jakt och naturvård, men det saknas helt företrädare för djurskydd. Vi anser att Regeringen också måste ta hänsyn till dessa intressen och att det är av mycket stor vikt att också organisationer som företräder djurskyddsintressen bjuds in att delta i kommittén.

När den tidigare regeringen inrättade de regionala viltförvaltningsdelegationerna så ingick i dessa representanter från jägarorganisationer, polisen, naturskyddsorganisationer, friluftsorganisationer, skogsägare och skogsnäringen samt i vissa län yrkesfiskare, fäbodbruk och rennäring. De försökte få med alla grupper som på något sätt berörs av frågor gällande jakt och vilt, med ett undantag, nämligen djurskyddsintresset.

Djurens Rätt och Djurskyddet Sverige uppmanar den nya Regeringen att inte upprepa denna exkludering av en så pass stor intressegrupp. Vi menar att det är av yttersta vikt att också ha med representanter som i första hand ser till djurens intresse, utifrån de djurskyddsaspekter som finns för vilda djur. Vi menar också att det finns ett stort samhällsintresse för att bevara och sköta vilda djur på ett hållbart och etiskt acceptabelt sätt, med livskraftiga stammar där de kan utföra sina naturliga beteenden utan att skada människor. Med den sammansättning som viltvårdsdelegationerna nu har finns tunga intressen som tydligt står i motsättning till djurskyddsorganisationernas syn på vilda djur. Det är därför viktigt att Regeringen inkluderar djurskyddsintressena när det tillsätts en ny nationell kommitté för hållbar rovdjurspolitik för varg.

Djurskyddsintresset, som representeras av organisationer med stor kunskap om vilda djur, fokuserar främst på välfärden hos det individuella djuret. Skadeskjutning och föräldralöshet leder till stort lidande. Det individuella djurets hälsa och välfärd kan på sikt påverka en art på populationsnivå.
Djurens Rätt och Djurskyddet Sverige anser att djurskyddet ska vara representerat i viltvårdsdelegationer och i den kommande vargkommittén.

Med vänliga hälsningar

Åsa Hagelstedt
Generalsekreterare
Djurskyddet Sverige

Bethania Malmberg
Politisk samordnare
Djurens Rätt

Skrivelsen som pdf

Stäng inte in grisarna i burar igen!

Med en miljon kronor i anslag från Jordbruksverket har branschorganisationen Svenska Pig genomfört en pilotstudie för att utvärdera planerna för ett djuromsorgsprogram. Syftet säger man är både att ge grisarna bättre välfärd genom minskad smågrisdödlighet, mer uthållighet hos suggorna och att öka produktiviteten. I själva verket innebär försöket en tillbakagång till att bura in suggan, ha grisarna i trängre utrymmen och avvänja smågrisarna tidigare än vad lagen föreskriver.

Vi vill därför att Svenska Pigs försök inte permanentas i ett omsorgsprogram och att det fortsatt ska vara förbjudet att fixera suggor . Det finns flera anledningar till det. Den främsta är att detta är helt fel väg att gå för att minska spädgrisdödligheten, spara på suggorna och ha fortsatt låg antibiotika användning.

Omsorgsprogrammet vill kunna fixera suggan i en järnbur där hon inte kan vända sig om och hon inte kan ta mer än ett halvt steg bakåt eller framåt. Svenska Pig kallar detta för en skyddsgrind. Anledningen säger man är att smågrisarna annars krossas av suggan.Vi vill uppmana dig att lyssna på de forskare som kan visa dig hundratals studier som visar att dödligheten inte går ned genom att suggan fixeras.

Se bara på Danmark som har världens högsta smågrisdödlighet trots att de fixerar suggan. De har systematiskt avlat för större kullar vilket har lett till att suggan inte har tillräckligt med spenar till smågrisarna och då får de slåss mer för mjölken. De nyfödda smågrisarna väger mindre och är svagare vid födseln och mer riskbenägna för sjukdom och död.

Man vill också avvänja smågrisarna tidigare. Argumentet från näringen är att grisarna växer alldeles för fort så suggan blir urmjölkad och utmattad. Detta är också ett resultat av den hårda aveln som velat ha snabbväxande grisar. Att avvänja smågrisarna tidigare innebär att suggan utnyttjas mer under sin livstid eftersom hon kommer i brunst tidigare och får fler kullar.

Danmark använder tre gånger så mycket antibiotika som Sverige.Enligt professor Bo Algers kommer antibiotikaanvändningen att öka även i Sverige om djuromsorgsprogrammet går igenom. Han förklarar att en orsak till detta är att om smågrisarna diar en vecka kortare så kommer de att drabbas av fler sjukdomar eftersom deras tarmflora inte är redo för smågrismat.

Inom ramen för omsorgsprogrammet vill man också kunna stänga in de suggor som väntar på att gå i brunst i så kallade foderliggbås. Orsaken uppges vara att suggor som går fritt klättrar på varandra vilket kan ge frakturer.Ett foderliggbås är som en järnbur utan tak där grisen endast kan ligga eller stå och de får äta och skita på samma yta. För att grisarna inte ska ställa sig på bakbenen har man lagt ett järnrör över skulderpartiet. Grisar är renliga djur. Dagens lagstiftning säger att grisar ska ha skilda ytor för att ligga, äta och gödsla. Det finns flera bra exempel på gårdar som klarar en bra djurhållning utan att stänga in suggorna.

Du har själv sagt att det svenska djurskyddet är vårt varumärke och att vi inte ska konkurrera med lågprisländer. Dessutom kommer vi aldrig kunna konkurrera med Danmark och Tyskland som inte ens följer EU minimilagstiftning som förbjuder att knipsa svansen på grisen.

Enligt flera forskare är Svenska Pigs studie ovetenskaplig. Det saknas bland annat kontrollgrupper och besättningarna är inte slumpmässigt utvalda. Med andra ord tillför studien ingen ny kunskap som underlag för någon myndighet att ändra några regler.

Budskapet från våra mest framstående forskare på området är tydligt; detta är djurplågeri och kan inte motiveras utifrån några djurskyddsskäl! Reaktionerna från konsumenterna är också kraftiga och många framför att man inte ser någon orsak till att välja svenskt griskött om det inte garanterar ett gott djurskydd.

Vi hoppas att du som minister är tydlig med att svensk djurskyddslag inte ska sänkas utan snarare stärkas för svenska grisar.

För Djurskyddet Sverige och våra ca 12 000 medlemmar.

Linda Maria Vonstad
Förbundsordförande

Åsa Hagelstedt
Generalsekreterare