Author Archives: djurskyddet

5 saker att tänka på om du köper julskinka

Grisar är fantastiska djur! De är intelligenta och nyfikna och för att de ska må bra krävs att de har möjlighet att få utforska sin omgivning. För dig som väljer att äta kött kommer här fem tips till vad du ska titta efter när du köper julskinka, oavsett om du handlar i din vanliga butik eller direkt från lantbrukaren. Ett alternativ du alltid har är att helt välja bort kött.

1. Låt smågrisarna få vara med sin mamma
Att ta smågrisarna från sin mamma för tidigt innebär en stress för dem, både fysiskt och fysiskt. Se till att skinkan du köper kommer från grisar som avvänjs allra tidigast vid fyra veckors ålder, helst senare än så. KRAV-grisar får vara kvar hos sin mamma i 40 dagar.

2. Låt grisarna behålla sina svansar
Grisar är nyfikna djur som vill undersöka sin omgivning. Om de inte får tillräckligt att göra kan de börja bita på varandras svansar. I många länderna klipps därför grisarnas svansar av. Se till att skinkan du köper kommer från grisar som fått ha sina svansar kvar. I Sverige är det förbjudet att kupera grisarnas svansar.

3. LÃ¥t grisarna fÃ¥ vara ute
Att låta grisarna få gå ute ger dem möjlighet att få frisk luft, böka, beta och röra sig över större ytor. Se till att skinkan du köper kommer från grisar som har tillgång till utevistelse året runt och bete på sommarhalvåret. KRAV-uppfödda grisar ska ha rastgård året runt och tillgång till bete under sommarhalvåret.

4. Friska grisar behöver inte antibiotika
En intensiv djurhållning i en dålig miljö med många djur på liten yta leder till en hög antibiotikaanvändning. Detta leder till antibiotikaresistens vilket är ett allvarligt hot mot djurs och människors hälsa. Välj bara julskinka från länder med strikta regler för antibiotikaanvändning. Sverige använder minst antibiotika i hela EU.

5. Bedövningen är problematisk
Det vanligaste sättet att bedöva grisar inför slakt är med koldioxid som gör grisarna medvetslösa. Koldioxid ger ett mycket starkt obehag i luftvägarna och starka ångestkänslor. Grisarna får ofta panik och försöker ta sig ut. Idag finns inget bra alternativ till koldioxidbedövningen utvecklat om grisarna ska kunna bedövas i grupp.

Läs mer om hur du kan göra djurschysstmedvetna val på vår konsumentguide Handla Djurschysst!

Inspel till KRAVs förslag på visionära målbilder

Djurskyddet Sverige tackar för möjligheten att komma med synpunkter på dokumentet. Vi har valt att fokusera på generella kommentarer och har begränsat oss till delen om djurvälfärd. Förändringarna sedan det första förslaget har tyvärr gjort dokumentet mindre tydligt och ambitiöst, vilket är beklagligt. Djurskyddet Sverige anser att KRAV har en viktig roll att spela både gällande ett rigoröst djurskyddsregelverk, men också som en spjutspetsfunktion för att påverka utvecklingen inom djurskydd framåt. Det är därför av största vikt att detta dokument är tydligt och ambitiöst.

Visionär målbild för djurvälfärd
Djurskyddet Sverige anser att denna behöver utvecklas. Vi är självklart eniga i att robusta raser och uppfyllda beteendebehov är viktiga, men det blir en mycket begränsad vision. Djurvälfärd är mer än att endast tillgodose djurens beteendebehov, även om detta är en viktig del, och KRAV bör framhäva alla delar av en god djurvälfärd. Vi föreslår att den visionära målbilden utgår ifrån de fem domänerna och/eller fem friheterna så att alla delar av djurvälfärdsgreppet får en plats i visionen.

Läs hela inspelet här!

Angående utbrott av zoonotiska smittor

Synpunkter avseende förslag till åtgärder för att förebygga framtida utbrott av zoonotiska smittor (Dnr 6.1.17-07286/2021)


Djurskyddet Sverige har tidigare skickat inspel till utredningen men är trots detta inte med på sändlistan till samrådet. Vi väljer ändå att inkomma med kommentarer och önskar att utredarna tar hänsyn till våra synpunkter.

Generella synpunkter
Djurskyddet Sverige ser positivt på de föreslagna åtgärderna, men anser att de bör utvecklas för att passa även djurkategorier utöver lantbruksdjur och pälsnäringen. Vi anser även att de behöver kompletteras med åtgärder som är specifikt inriktade mot zoonoser hos sällskapsdjur. Åtgärderna som presenteras i förslaget är helt inriktade på rent smittskydd, begreppet djurvälfärd inkluderas inte. Detta är förvånande, då det numera är välkänt att djur som har en försämrad välfärd, hålls trångt och sköts på ett dåligt sätt ökar risken för smittspridning. En förhöjd stressnivå hos en individ innebär även en påverkan på immunförsvaret och därmed också en ökad risk att utveckla sjukdom, inklusive zoonoser.


Minken är ett rovdjur som i det vilda lever solitärt, jagar och lever vid vatten1. Detta är långt ifrån hur minkarna i pälsdjursnäringen hålls och de lever därför i en miljö som är långt ifrån deras naturliga beteende och därmed leder till en kraftigt reducerad djurvälfärd. Detta tillsammans med att minkar har också visat sig vara särskilt känsliga för zoonoser gör att det är en art som är olämplig att hålla i fångenskap. Utifrån djurvälfärdsskäl fasar fler och fler europeiska länder ut produktionen av minkpäls och Sverige måste följa dessa exempel.

Läs hela samrådssvaret här

Läs bilagan “Inspel inför regeringsuppdraget om zoonoser”

Läs Djurskyddet Sveriges rapport Tänk positivt