Author Archives: djurskyddet

Angående grytanlagsprov med levande grävling

Generella synpunkter

Djurens Rätt, Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen och Naturskyddsföreningen uppskattar att Naturvårdsverket anordnar ett samråd i tidigt skede av utredningsuppdraget.

Sammanfattningsvis anser vi att det medför oacceptabla djurskyddsproblem att använda levande grävlingar vid grytanlagsprov, även om riskerna för fysiska skador på såväl grävlingar som hundar har minskat sedan 1990-talet. Enligt den nuvarande djurskyddslagen (2018:1192) ska djur i fångenskap skyddas mot onödigt lidande och sjukdom och djur som används vid tävling eller prov får inte utsättas för lidande. Med lidande avser lagstiftaren både fysiskt och psykiskt lidande. Grävlingar som upprepat stängs in i konstgrytens kittlar och utsätts för skällande, aggressiva hundar kan förväntas uppleva kraftig stress och därmed psykiskt lidande, även om de är uppfödda i fångenskap, har varit med tidigare och bara används en timme per vecka. Att grävlingarna upplever stress har bekräftats i tidigare studier (3).

Vi ifrågasätter samhällsnyttan med grytanlagsprov med levande grävling. Som konstateras i regeringsuppdragets direktiv är grytjaktens betydelse för bekämpande av smittsamma djursjukdomar bland vilda djur idag liten eller obefintlig, även om frågan utreds igen. Grytjakt för eftersök av trafikskadade grävlingar och rävar förekommer inte alls. Någon statistik för grytjakt vid eftersök av skadeskjutna grävlingar har inte kunnat uppvisas och grytjaktens betydelse för bekämpning av den invasiva arten mårdhund måste ses som marginell. Mårdhundar jagas idag främst med kula ovan jord eller med hjälp av fällor, enligt Jägareförbundets hemsida (4).

Ytterligare en orsak att behålla grytanlagsprov med levande grävling är grythunduppfödares önskan att avelsmeritera sina hundar enligt traditionella metoder. Detta är enligt vår mening inte ett tillräckligt starkt skäl att medge undantag från djurskyddslagens krav på skydd mot onödigt lidande. Vi ifrågasätter att avelsarbetet är och fortsättningsvis ska få vara så beroende av just grytanlagsprov med levande grävling. Alternativa metoder för grytanlagsprov måste utvecklas och användning av levande grävling vid dessa prov måste förbjudas.

Då regeringen valt att formulera uppdraget i fyra delfrågor besvarar vi dem här i kronologisk ordning.

Läs hela yttrandet här!

Angående jakttider

Djurskyddet Sverige tackar för möjligheten att få kommentera remissen och för en rimlig remisstid.

Generella synpunkter
Alla regelverk kring jakt måste i första hand utgå ifrån de jagade djurens biologi och välfärd. Detta både av etiska skäl och hänsyn till djuren, men det är även viktigt för att allmänheten ska acceptera jakt. Som det påpekas i remissen så ska jakt inte ske under djurens parnings- eller uppfödningstid och inte heller sent i dräktigheten. Självklart måste också försiktighetsprincipen gälla i första hand. I de fall där en arts bevarandestatus inte är helt säkerställd måste allmän jakt förbjudas. Utöver detta bör allmän jakt självklart inte tillåtas på arter där detta inte vara tillåten på arter för vilka huvudanledningen är att de är möjliga att jaga och därmed öka antalet jaktbara arter. Jakt får aldrig bli ett nöje i första hand. Jägarnas nyttjande av skog och mark måste också vägas noga mot allmänhetens. De två sista punkterna är extra viktiga för allmänhetens syn på jakt och jaktetik.

Vi anser att de ovanstående synpunkterna inte tillgodoses i Naturvårdsverkets förslag då det för vissa arter föreslås att jakt tillåts under djurens parnings- och/eller uppväxtperiod, arter vars bevarandestatus är mycket tveksam tillåts, att allmän jakt på bland annat ekorre och hermelin föreslås samt att länsstyrelsernas möjlighet att reglera jakt i vissa fall.

Läs hela remissvaret här!

Angående reglering av djurskyddet för fåglar och fiskar som sätts ut för jakt- och fiskeändamål

Sammanfattningsvis ser vi att det finns stora djurskyddsproblem för de djur som sätts ut för hobbyjakt och fritidsfiske. Problemen gällande djurens välfärd förekommer både då de hålls av människan innan utsättning och när djuren satts ut. En djurhållning som innebär att icke-domesticerade, ibland vildfångade, djur hålls vid mycket höga tätheter, på liten yta, utan miljöberikning med hög risk för utveckling av beteendestörningar och ökad dödlighet efter utsättning, kan inte anses följa djurskyddslagen eller jaktlagstiftningen. Detta måste förändras, inte minst då den här typen av jakt redan är starkt ifrågasatt av allmänheten av etiska och moraliska skäl. Det är oacceptabelt att hobbyverksamhet går ut över djurens välfärd.

Läs hela remissvaret här!