Author Archives: djurskyddet

Hunden Igor i skogen

Igor hittades fastbunden runt en gran i skogen

Hunden Igor i skogen

Det var mitten av november när Djurskyddet Kristinehamn fick ett samtal från Polisen i Örebro. De hade omhändertagit en hund som stått fastbunden runt en gran i skogen. Han hade inte en muskel på kroppen och var så mager att han knappt kunde gå. Han stod upp. Men i blicken var han död.

– Det första jag såg när polisen öppnade bagageluckan var en totalt avstängd hund. Han hade gett upp. Han fanns inte, säger Eva Johansson, jourhemsansluten till Djurskyddet Kristinehamn.

Hunden som hette Igor, var någon form av Pitbull-blandning. Han var svårt mager och hade antagligen blivit slagen och sparkad över hela kroppen, han saknade många tänder och hade problem att gå och. Öronen var även kuperade. Något som är olagligt i Sverige.

Igor fick komma med hem till Eva som skulle vara jourhem under rehabiliteringsperioden. De första dagarna ville han inte ha något med någon att göra. Han hade fri tillgång till mat, men åt knappt. Han visade inga tecken på aggressivitet mot varken människor eller djur. Han bara existerade.

– Vi har ju tre katter, varav den yngsta, Tiger, blev särskilt intresserad av Igor. Till en början tittade han bara på katterna, det var som om han undrade vad de var för slags varelser, vad vill dom? Men efter en tid började han sakta komma ut ur sitt skal. Han ville vara med. Började visa nyfikenhet för Tiger. Och han ville ha närhet. Ligga bredvid mig i soffan och sova nära i sängen, säger Eva.

Idag har en vänskap vuxit fram mellan Tiger och Igor. Och Eva berättar hur de försöker klura ut hur de ska leka med varandra. Igor har börjat upptäcka leksaker och vill gärna att Tiger hakar på.

– Favoritleksaken är en rugbyboll! Alla andra leksaker tuggar han sönder direkt, men rugbybollen får vara hel. Tyvärr är rugbybollen lite för stor för Tiger men de leker med varandra bäst de kan.

Igor går fortfarande stelt och lite snett med bakbenen. Han kommer troligtvis aldrig kunna gå normalt. Men veterinären har bekräftat att han inte verkar har ont. Så förutom det kan han idag verka vara som vilken hund som helst. Om det inte vore för vissa detaljer.

– En gång när jag moppade golven så hade jag haft Igor bakom mig i ögonvrån, när jag sen vänder mig om har han krupit ihop. Han trycker sig mot väggen och blundar hårt. En annan gång var i stallet. Jag stod och mockade och plötsligt ville han inte komma fram till mig, jag förstod inte vad det var, tills jag insåg att han var rädd för plastgrepen jag höll i. Det går jättebra att lämna honom ensam hemma, även om det sällan sker. Om vi däremot är någonstans och jag startar bilen innan han har hoppat in, då blir han orolig. Han är väldigt rädd för att bli lämnad på en plats som inte är hemma.

Eva skulle från början bara vara jourhem åt Igor, i väntan på en stabil adoptivfamilj. Men efter att ha träffat den första potentiella familjen, bestämde hon sig istället för att behålla honom själv.

– Trots att han bara var fem år så verkade han äldre. Det syns att han har levt ett hårt liv. Och det kändes inte bra att låta honom flytta igen, nu när han äntligen har funnit tryggheten. Så jag bestämde mig för att Igor aldrig igen skulle behöva flytta. Han får stanna hos oss.

Hunden Igor

Här har Igor varit hos polisen i 10 dagar och “ätit upp sig”.

 

 

 

 

 

 

 

Hunden Igor med en katt

Bästa vänner för evigt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hunden Igor

Igor fick en ny chans tack vare Djurskyddet Kristinehamn.

Angående regeringsuppdraget ”Jakt i Sveriges ekonomiska zon”

Remissvar angående regeringsuppdraget ”Jakt i Sveriges ekonomiska zon” (NV-08969-16)

Djurskyddet Sverige avslår förslaget att öppna upp för jakt i Sveriges ekonomiska zon av anledningen att den aktuella jakten är skyddsjakt på säl. Vår organisation är inte principiellt mot viltvård och jakt som är etisk och djurskyddsmässigt säker, men vi ställer oss tveksamma till att jakt på säl tillhör den kategorin.

Huvudargumentet för att öppna upp för säljakt i den ekonomiska zonen är för att få freda fiskeredskap. Det är dock högst tveksamt att skyddsjakt på just säl har någon som helst inverkan på skadorna på fiskeredskap utan den viktigaste åtgärden i detta fall är förebyggande arbete. I utredningen nämns att skyddsjakt kan vara en möjlighet att köpa sig tid för att utveckla förebyggande metoder. Det anser vi inte är ett rimligt argument möjligheten för skyddsjakt på säl då den eventuella problematiken kring sälar och fiskeredskap är känd sedan mycket länge. Det kan däremot vara möjligt att mer ekonomiska medel måste ges till utvecklingsprojekt.

Vi önskar poängtera att djurskyddsaspekten måste belysas i arbetet kring dessa frågor. Som nämns i utredningen så skulle jakt på säl nästan uteslutande ske från båt. Detta är en omstridd jaktform och är mycket komplicerad. Båten rör sig naturligt nog på grund av väder och vind och sälarnas träffyta är mycket liten när de befinner sig i vattnet. Utöver det så sjunker sälarna till botten fort vilket gör att det är svårt att följa upp resultatet. Skadeskjutningar på säl är vanligt. Djurskyddet Sverige anser därför att jakt på säl från båt och på sälar som är i vattnet ska förbjudas helt. I t.ex. Norge är jakt på sälar som befinner sig i vattnet förbjuden. I EFSAs uttalande om säljakt slås det fast att skjuta sälar så att chansen att hitta dem minskar, t.ex. när de befinner sig på öppet vatten, utgör en risk att djuren utsätts för onödigt lidande. De drar också slutsatsen att säljakt inte ska ske om sälen har uttalat att skjuta sälar som inte ”utgör ett stabilt mål”. Att tillåta jakt i ett område där jakten i stort sett uteslutande kommer att ske från båt och när sälarna befinner sig på vatten anser vi därmed vara uteslutet av djurskyddsskäl.

Angående en eventuell licensjakt så ser vi inte att det är bevisat att sälpopulationen klarar en jakt. Det var inte länge sedan sälpopulationen var mycket hotad och Östersjöns knubbsälar räknas fortfarande som sårbara. Dessutom är miljöläget i Östersjön kritiskt, sälarna är fortfarande drabbade av till exempel tarmskador och reproduktionsproblem på grund av miljöproblem. Vikarsälarna är också mycket känsliga för klimatändringar då de är beroende av is. Sälarnas bevarandestatus kan därför mycket snabbt försämras igen.

För Djurskyddet Sverige,

Åsa Hagelstedt
Generalsekreterare

Emma Brunberg
Sakkunnig i djurskydd

Remissvaret som pdf

Bild på gris i bur

1,6 miljoner vill skrota burarna

Djur i bur utsätts ofta för stort lidande eftersom de begränsas kraftigt i sina rörelser och hindras från att utföra många naturliga beteenden. Nu har 1,6 miljoner EU-medborgare skrivit under för ett förbud mot burhållning av lantbruksdjur i Europa. 

Hundratals miljoner lantbruksdjur inom EU lever hela sina liv eller delar av sina liv i burar. Suggor tvingas amma sina kultingar i fixeringsboxar, kaniner och vaktlar hålls hela livet i karga burar, mycket unga kalvar stängs in i individuella kättar, många hönor sitter fortfarande i bur och ankor och gäss fixeras för att kunna tvångsmatas vid tillverkning av gåslever.

Nu ska frågan behandlas av EU-kommissionen.