Author Archives: djurskyddet

Fyra griskultingar

Låt griskultingarna vara kvar hos sin mamma!

Fyra griskultingar

Uppdatering 2017-12-20

Trots protester från oss, andra djurorganisationer, forskare och myndigheter så fattade Jordbruksverket beslut om att tillåta tidigare avvänjning för en del av griskultingarna. Den 1 december 2017 trädde dessa nya regler i kraft. Vi fortsätter föra fram kritiken mot Jordbruksverket, ansvariga politiker och grisföretagare.

Uppdatering 2017-10-23

Namninsamlingen avslutades 17 oktober och överlämnas till Jordbruksverket 18 oktober. Totalt samlade vi in 18 292 underskrifter.

Jordbruksverket har lagt fram ett förslag om att tillåta tidigare avvänjning för smågrisar. Idag är det minst 28 dagar, alltså fyra veckor. Det nya förslaget är att tillåta avvänjning redan från 21 dagar, alltså bara tre veckor som är den känsligaste perioden i griskultingens liv.

När grisarna är fria att välja själva fortsätter ungarna att dia mellan sexton och tjugo veckor. Att ta smågrisarna för tidigt från sin mamma leder till en stor stress, att de lättare blir sjuka och därmed måste fler behandlas med antibiotika.

Orsaken till förslaget är att suggan ska kunna betäckas oftare och därmed föda fler smågrisar per år. Enligt Jordbruksverket handlar det om krav från riksdag och regeringen om att öka produktiviteten. Men i den av riksdagen beslutade livsmedelsstrategin står det att en ökad produktion inte får ske på bekostnad av djurens hälsa, vilket tidigare avvänjning kommer att leda till. Jordbruksverket menar också att förslaget bara omfattar max 10 % av smågrisarna och att det därmed inte skulle vara ett problem.

Vi genomförde under september och oktober en namninsamling och samlade in totalt 18 292 underskrifter. Dessa överlämnades till Jordbruksverket den 18 oktober. Därefter har vi deltagit i ett runda bordssamtal om frågan i riksdagen och väntar nu på att få överlämna namninsamlingen även till regeringen.

Våra krav är:

Att Jordbruksverket inte fattar beslut om att sänka tiden för hur länge griskultingarna ska få gå kvar hos sin mamma.

Att Jordbruksverket inte fattar några beslut om förändringar i regler kring djurhållning innan det vetenskapliga rådet är på plats.

Att landsbygdsministern förtydligar för myndigheten att en ökad produktion inte får ske genom en sänkning av djurskyddsnivån.

Remissvar försöksdjursföreskrifterna

Sammanfattning, allmänna synpunkter och kommentarer

Tack för möjligheten att svara på remissen. Vi har valt att svara specifikt på de ändringar där vi klart ser hur ändringarna påverkar djurens välfärd (positivt/negativt/neutral). De paragrafer vi är tveksamma till betydelsen av eller vi inte förstår, har vi valt att inte svara på.

Djurskyddet Sverige hade förhoppningen om att de nya föreskrifterna skulle vara ett incitament för att driva arbetet med tre R och målet med att efterhand fasa ut djurförsök framåt. Vi har under arbetet med remissvaret haft samråd med stiftelsen ”Forska utan djurförsök” och hänvisar till deras remissvar gällande just frågan om hur tre R principerna kan drivas framåt med hjälp av föreskrifter.

För att öka försöksdjurens välmående finns mycket som skulle kunna göras rörande skötsel, omvårdnad och rutiner. Ett exempel är att försöksdjursveterinären fortfarande förväntas kunna vara ansvarig för berikning och beteende för försöksdjur (utom primater), trots att en veterinär mycket sällan har en grundlig utbildning i etologi. Det bör vara en skyldighet för alla försökdjursverksamheter att ha en etolog knuten till verksamheten. Förändringarna gällande undantagen till grupphållning av djur är ett annat exempel. Möss och råttor som hålls på ett sätt som är mer anpassat till deras naturliga beteende skulle behöva ensamhållas mer sällan. Till exempel får dessa djur ofta en mycket störd sömn iom att åtgärder inom försöken ofta utförs under deras inaktiva period, deras resurser är ofta begränsade och de har också en mycket begränsad möjlighet att komma undan varandra vid konflikter. Här skulle föreskrifterna kunna vara möjlighet att driva inhysningen i rätt riktning.

I konsekvensutredningen beskrivs att en av anledningarna till en övergång till funktionskrav är att verksamheterna själva vet hur djuren bäst sköts för att uppfylla funktionskraven. Otydliga funktionskrav har en tendens att leda till rättsosäkerhet, osäkerhet hos djurhållarna till hur djuren ska hållas för att undvika åtgärder vid en inspektion och att den individuella djurskyddsinspektören får en mycket stor roll i hur en föreskrift tolkas. Utöver det så läggs orimligt mycket ansvar på djurhållaren. I vissa fall tas detaljerade krav bort för att det inte finns ett klart vetenskapligt underlag till kravet och ändå förväntas djurhållaren ha tillräckliga kunskaper om djuren bäst ska hållas. Ett exempel på detta är utrymmeskraven för zebrafisk som tagits bort utan att det i konsekvensutredningen hänvisats till några vetenskapliga studier kring detta.

Vi är utöver det mycket tveksamma till att föreståndaren, som ju har ett stort ansvar, inte längre behöver godkänna ansökan eller automatiskt får en kopia av nämndens besök. Detta är ett steg i helt fel riktning. Vi är däremot positiva till uppdelningen av föreståndarens roll i tre olika roller.

Se detaljerade svar och kommentarer i Remissvaret som pdf

Jordbruksverket har gått köttbranschen till mötes

Jordbruksverkets agerande urholkar förtroendet för svenska livsmedel och medverkar till en försämrad djurvälfärd. Samtidigt visar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht brist på politiskt ansvarstagande i djurskyddsfrågor, skriver debattörer från konsument- och djurrättsorganisationer.

I Sverige har vi sedan lång tid tillbaka självständiga myndigheter, som på uppdrag av regeringen genom instruktion, regleringsbrev och budget beslutar om detaljlagstiftning (föreskrifter), ansvarar för kontroll av gällande lagstiftning, genomför regeringsuppdrag, bestämmer om stimulansåtgärder med mera. Svenska medborgare har i allmänhet ett högt förtroende för svenska myndigheter. Förtroendet bygger på att myndigheterna uppfattas som fristående från kommersiella intressen, kompetenta, sakliga och att man bygger sina beslut på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Undertecknande organisationer som representerar konsument- och djurskyddsintresset har fått anledning att starkt ifrågasätta Jordbruksverkets hantering av sitt myndighetsuppdrag inom djurskyddsområdet.

För svenska konsumenter är djurskydd en högt prioriterad fråga vid valet av livsmedel. Detta bekräftas av såväl konsumentstudier inom EU som i svenska studier. Det innebär att svenskt djurskydd är ett viktigt mervärde och en konkurrensfördel för svenska livsmedel gentemot importerade produkter. Detta har även uttalats tydligt av svensk dagligvaruhandel. Utvecklingen av marknaden för svenska animalieprodukter bekräftar nu också en positiv utveckling för svenskt kött och svenska mejeriprodukter.

Men Jordbruksverket, med stöd av böndernas branschorganisationer, tolkar konkurrenskraft på annat sätt än konsumenter och marknaden. Det är i strid mot regeringens målsättning att den svenska produktionen ska öka utan att göra avkall på konsument- och djurskyddsintresset. Risken är nu stor för att kvaliteten på svenskt griskött ifrågasätts, vilket lämnar dörren öppen för ökad import. Konsumenternas förtroende är en förutsättning för en ökad svensk konsumtion av svensk mat.

När djurskyddsfrågorna överlämnades från Djurskyddsmyndigheten till Jordbruksverket 1 juli 2007 fanns en tilltro till att Jordbruksverket med omdöme skulle förvalta djurskyddet, men också se till helheten det vill säga på ett klokt sätt balansera djurhållarnas intressen mot djurens rätt till hälsa och en god djurvälfärd. Jordbruksverket har svikit det förtroendet. Demokratin har satts ur spel. I myndigheternas uppdrag finns en skyldighet enligt den svenska grundlagen att tillfråga och beakta synpunkter från intressenter inför ändringar av detaljregelverk. Jordbruksverkets förslag till nya djurskyddsföreskrifter för grisar avstyrktes av 70 procent av remissinstanserna av vilka kan nämnas Livsmedelsverket, konsument- och djurskyddsorganisationer, Veterinärförbundet, och länsstyrelser. Tio tunga forskare inom djurvälfärd och djurhälsa avstyrker Jordbruksverkets förslag. Generaldirektören uppvaktades med 60 000 namnunderskrifter som begär att Jordbruksverket ska avvakta inrättandet av det beslutade vetenskapliga rådet. Trots detta beslutar Jordbruksverket enligt sitt ursprungliga förslag, som trädde i kraft den 1 december.

Vår kritik omfattar Jordbruksverkets tolkning av regeringens uppdrag, bristande samrådsförfarande, respektlös remisshantering och brist på vetenskapligt stöd för sina förslag till ändrade djurskyddsföreskrifter. Jordbruksverket har gått köttbranschen till mötes utan att respektera konsument- och djurskyddsintresset. Med anledning av detta har Jordbruksverket erhållit två JO-anmälningar. Jordbruksverket har också JO-anmälts i frågan kring djurhälsopersonals behörighet det vill säga djurvårdares rätt att utföra vissa behandlingar. Även där gäller kritiken att partsintresse har styrt utfallet.

Vi är starkt kritiska till att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht friskriver sig från sitt politiska ansvar, genom att hänvisa till Jordbruksverkets självständiga roll som förvaltningsmyndighet. Ministern har på frågor i riksdagen svarat att han har förtroende för Jordbruksverket. Vi delar inte ministerns uppfattning. Jordbruksverket och landsbygdsministerns brist på politiskt ansvarstagande i djurskyddsfrågor, medverkar till en försämrad djurvälfärd och därmed också till ett urholkat förtroende för svenska livsmedel.

Örjan Brinkman
ordförande Sveriges Konsumenter

Gunnela Ståhle
ordförande Vi Konsumenter

Alexandra Davidsson
generalsekreterare Medveten Konsumtion

Roger Pettersson
generalsekreterare World Animal Protection

Åsa Hagelstedt
generalsekreterare Djurskyddet Sverige

Camilla Björkbom
ordförande Djurens Rätt

Katarina Lingehag-Ekholm
Sverigeordförande Compassion in World Farming

Lillemor Wodmar
generalsekreterare Svenska Djurskyddsföreningen