Djurskyddet Sverige har nu blivit medlemmar i Folkspel vilket betyder att våra lokalföreningar får sälja deras lotter.
Folkspel är en ideell och politiskt obunden organisation, med 74 riksorganisationer som medlemmar. Folkspel är föreningslivets eget lotteribolag och drivs helt utan privata vinstintressen. Allt överskott går tillbaka till Sveriges föreningsliv.
– Vi är mycket glada över att ha blivit medlemmar i Folkspel. Vi ser att detta kommer att kunna ge möjligheter för främst våra lokalföreningar att öka intäkterna till sin verksamhet. Vi får inga statliga bidrag och att bedriva djurskyddsarbete i allmänhet och djurhem i synnerhet innebär stora kostnader och då känns det väldigt bra att kunna delta i försäljningen av Folkspels lotter säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare, Djurskyddet Sverige.
Föreningsdagarna är helgen för Djurskyddets lokalföreningar, ett lärorikt och roligt tillfälle för föreningarna att tillsammans utbilda sig i aktuella frågor, att dela erfarenheter och att ses tillsammans.
Under helgen kommer vi att ha flera gästföreläsare, både på temat djurskyddsarbete och styrelsearbete och målet är att ni deltagarna kommer hem till era föreningar med massor av inspiration och ny kunskap.
Varje förening är välkommen att sända två deltagare per förening, vill ni komma fler är ni varmt välkomna. Föreningen betalar då 1000 kr per extra deltagare.
När: Lördag 22 april kl. 11:00 – söndag 23 april kl. 14:00. Var: ProfilHotels Nacka, Värmdövägen 84 Boende: Djurskyddet Sverige boende för två personer per förening. Boende bokas av Djurskyddet Sverige. Kost: Bekostas av Djurskyddet Sverige (lö 22 april-sön 23 april). Resa: Resan bokas av deltagarna själva. Resebidrag går att söka i efterhand (blankett finns på intranätet). Resebidrag går att söka för två personer, max 3000 kr per förening och tillfälle. Kom ihåg att spara kvitto.
Med anledning av det kommande mötet i EU:s jordbruks- och fiskeråd (Agrifish) den 30 januari och särskilt agendapunkten om transport av levande djur, vilken vi menar är mycket oroväckande har vi tillsammans med Djurens Rätt, Svenska Djurskyddsföreningen och World Animal Protection Sverige skickat en skrivelse till landsbygdsminister Peter Kullgren.
Vi är bekymrade över begäran om att fortsatt tillåta export av levande djur till länder utanför EU, en handel som innebär de allvarligaste riskerna för djurens välfärd på grund av de långa transporterna och det faktum att det är omöjligt att säkerställa tillämpning av EU-lagstiftningen utanför EU:s gränser.
Vi uppmanar dig att ta hänsyn till djuren och svenska medborgares ståndpunkt i den här frågan. Konkret ber vi dig att på Agrifish-mötet den 30 januari ta ställning mot de förslag och krav som strider mot Sveriges uttalade önskan om en ambitiös djurtransportlagstiftning som är i linje med vetenskapen. Vi uppmanar dig att ta upp följande nyckelfrågor som har identifierats i flera vetenskapliga yttranden som publicerats av EFSA.
Den 20 februari lanserar Djurskyddet Sverige vår djurskyddsguide för lax, som en del av vår konsumentguide Handla Djurschysst. I samband med detta bjuder vi in till ett webbinarium där vi sätter laxen i fokus.
Fiskar är fantastiska! Det finns inte längre några tvivel om att fiskar, liksom däggdjur och fåglar, känner smärta och har ett känsloliv. Trots detta ignoreras ofta deras välfärd. Av de uppfödda fiskar som vi äter i Sverige så är atlantlaxen den allra mest populära. I stort sett all lax som finns att köpa i svenska butiker kommer från Norge. Sverige har ingen uppfödning av atlantlax för konsumtion, men det finns företag som planerar att starta upp och det finns också höga ambitioner att öka uppfödningen av fisk i Sverige.
Under webbinariet fokuserar vi på hur laxen egentligen mår innan den hamnar på de svenska tallrikarna. Vi ställer också frågan hur Sverige behöver agera innan det görs någon satsning på en storskalig vattenbruksproduktion. Vilken lagstiftning behöver vi för att skydda fiskarna? Och har vi tillräckligt med kunskap?
Marco Vindas, forskare, Norges miljö- og biovitenskapeligeuniversitet Albin Gräns, forskare, Sveriges lantbruksuniversitet Åsa Hagelstedt, generalsekreterare, Djurskyddet Sverige Helena Allard, Hållbarhetsinnovatör, Axfood Emma Brunberg, sakkunnig, Djurskyddet Sverige
Anmäl dig här:
Dagen innan webbinariet skickar vi en påminnelse tillsammans med länkar där du kan följa sändningen.
Har du frågor? Kontakta Djurskyddets kansli på 08-673 35 11 eller info@djurskyddet.se
Vi sparar bara dina uppgifter så länge vi behöver dem för detta evenemang. Läs vår integritetspolicy.
I en ledare i ATL 5 januari skriver Edvard Hollertz om ”det hotade livet som bondkatt”. Hollertz verkar inte ha hängt med i samhällets moraliska utveckling de senaste decennierna skriver Anna Lundvall och Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige, i en replik på nämnda ledare.
I sin text skriver Hollertz om katter som ”Fria själar” som, till skillnad från hundar, inte går att bestämma över. Han menar att katter ”vandrar mellan gårdar” och att detta ”inte är ett dåligt kattliv”. Hollertz beskrivning ger sken av individer som är tillfreds med sin tillvaro.
Men de katter som hittas i den miljöer som han beskriver är långt ifrån tillfreds. De har öronskabb, inälvsmask och lider av svält vilket ger mag-/tarmproblem. Detta kan både Länsstyrelser och katthem vittna om.
Så nej, kattregistret är inget hot mot bondkatten. Det är, tillsammans med djurskyddslagen och föreskrifterna, ett sätt att ge alla katter det skydd och status de förtjänar.
Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet Sverige, har skrivit en krönika om forskning för en förbättrad djurvälfärd. Krönikan publicerades hos Vetenskap & Allmänhet 13 januari 2023.
En förbättrad situation för alla Sveriges djur kräver inte bara en stark djurskyddsrörelse med många engagerade medlemmar utan också mycket forskning om djur, djurskydd och vår relation till djuren.
Ett väldigt tydligt exempel är slaktmetoder för gris och fisk. Svensk djurskyddslag kräver att alla djur ska bedövas, alltså göras medvetslösa, innan slakten (ett dödande snitt) genomförs. Det är jättebra och en förutsättning för att undvika allvarligt djurplågeri. Men för gris och fisk finns idag inga bra bedövningsmetoder i den storskaliga slakten. Grisar bedövas med koldioxid vilket är starkt ångestframkallande. För fisk används olika metoder, oftast koldioxid här också. För fiskarna är metoden ännu sämre än för gris eftersom det tar ännu längre tid att få fiskarna medvetslösa. Hur vet vi att djuren lider av koldioxidbedövning? Jo, tack vare forskning.
Vi vill att politiker och myndigheter fattar beslut om att sluta använda koldioxidbedövning för både gris och fisk. Men vad ska användas i stället? Ja, det kan vi tyvärr inte svara på än. Och svaret på den frågan ligger hos forskarna. Det pågår idag flera försök, både på svenska och utländska universitet och forskningsinstitut, med andra bedövningsmetoder – flera mycket lovande.
Djurskyddet Sverige har tillsammans med Djurskyddet Dalarna, Naturskyddsföreningen Dalarna och Naturskyddsföreningen Borlänge skrivit en debattartikel om licensjakten på varg. Debattartikeln publicerades i Dala-Demokraten 5 januari 2023.
Den 2 januari började vinterns licensjakt på varg. I september beslutade länsstyrelserna att 75 individer ska skjutas i landet, mer än en fördubbling jämfört med i fjol.
Populationen är liten, sårbar och inavlad och jakten kommer att utsätta stammen för mer förlust av genetiskt material och djurens sociala strukturer kommer att splittras, med stress och trauma som följd. Ändå hörs röster från jägarlobbyn om att tilldelningen är för liten.
Utifrån vargens hotade situation får jakt endast bedrivas om det inte finns någon annan lösning och om den inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Nu menar alltså myndigheterna att det inte finns någon annan lösning. Vi anser detta både vara felaktigt och inte bara ett svek mot vargstammen utan även de tamdjur som faller offer för vargen.
Förutom vårt viktiga praktiska arbete med att hjälpa hemlösa djur bedriver vi ett långsiktigt påverkansarbete för ett starkare djurskydd. Så länge det finns djur som lider fortsätter vi att kämpa. Vi vill berätta om tre viktiga framgångar för djuren under 2022 och samtidigt passa på att tacka alla som stöttar vårt arbete. Nu ser vi fram emot ett gott nytt djurskyddsår!
Lag om id-märkning och registrering av katter träder i kraft 2023
Att id-märka och registrera katter är ett av de viktigaste stegen för att minska antalet hemlösa katter och höja kattens status. Efter över 15 års arbete har Djurskyddet Sverige till slut fått vår önskan uppfylld – en lag om obligatorisk id-märkning av katter. Med hjälp av hundarna och kampanjen Stoppa Kattastrofen satte vi press på politikerna och i våras röstades lagen igenom i riksdagen. Från och med 1 januari 2023 blir det alltså obligatoriskt att id-märka och registrera sin katt och från den 2 januari öppnar det nya kattregistret som hålls av Jordbruksverket. Vi kommer tillsammans med våra lokalföreningar att sprida information om det nya registret för att så många som möjligt av landets kattägare ska registrera sina katter.
Stopp för uppfödare av Scottish fold-katter på Blocket
Scottish fold är en kattras som kännetecknas av framför allt framåtvikta öron. Många tycker att dessa katter är väldigt gulliga och de har därför blivit populära att sälja via olika internetsidor. Men rasens kännetecken medför ett stort lidande för katterna då anlaget för vikta öron är kopplat till den ärftliga sjukdomen osteokondrodysplasi som påverkar broskbildningen i hela skelettet. Det leder till ledinflammationer, nedsatt rörlighet och smärta. Avel på denna ras uppfyller därmed inte svensk lagstiftning eftersom det är förbjudet att avla på djur som har sjukdomar. Med anledning av detta tog Djurskyddet kontakt med Blocket där många uppfödare av Scottish fold-katter tidigare har annonserat. Efter att vi försett Blocket med information om hur dessa katter lider beslutade Blocket att förbjuda uppfödare att annonsera på deras sajt.
Med hopp om ett pälsfritt Europa
Just nu pågår en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning som inom många områden behöver förbättras. Genom vårt samarbete med Eurogroup for Animals har vi möjlighet att påverka. Vi deltar bland annat i det europeiska medborgarinitiativet Fur Free Europe med målet att förverkliga ett pälsfritt Europa. Om vi, tillsammans med de andra organisationerna som deltar, får ihop 1 miljon underskrifter är Europeiska kommissionen skyldiga att lyssna på oss i frågan om att stänga ner pälsdjursindustrin i Europa för gott. Det skulle även innebära slutet för minkfarmerna i Sverige. Namninsamlingen pågår till våren 2023 men redan innan jul nådde vi målet på 1 miljon underskrifter! Tyvärr brukar en hel del underskrifter vara ogiltiga och för att försäkra oss om att det blir 1 miljon giltiga underskrifter behöver vi fortsätta att samla in underskrifter. Har du inte redan skrivit under? Gör det på www.djurskyddet.se/furfreeeurope
Den 1 januari träder lagen om märkning och registrering av katter i kraft. Dagen efter, den 2 januari, öppnar Jordbruksverket sitt kattregister, där katterna ska registreras.
Djurskyddet Sverige har arbetat för att detta ska bli lag i mer än 15 år. Genom namninsamlingar, politikeruppvaktningar, debattartiklar och nu senast kampanjen Stoppa Kattastrofen. Att politikerna till slut lyssnade och fattade beslutet firades stort i Djurskyddet Sveriges alla lokalföreningar runt om i landet.
Idag finns uppskattningsvis 100 0000 hemlösa katter, så det är ett jättestort djurskyddsproblem som förhoppningsvis kommer minska när märkning och registrering blir norm även för katterna, precis som det är med hundar.
Djurskyddet Sverige har tillsammans med ett antal andra organisationer skrivit en debattartikel om betesrätten för kor. Debattartikeln publicerades i Uppsala Nya Tidning 22 december 2022.
Ifrågasättande av betesrätten för kor är inget nytt. Från både bransch och politiskt håll har under de senaste åren föreslagits att det svenska kravet på att kor ska få komma ut på bete ska luckras upp eller helt tas bort. Nu aktualiseras frågan igen i och med att föreningen Växa Sverige har ansökt till Uppsala djurförsöksetiska nämnd, om att få genomföra ett försök där 1500 kor ska hållas inomhus under 18 månader, över betessäsongen 2023. Nämnden kommer att behandla ansökan någon gång efter nyår.
Det borde vara en ickefråga att ställa sig, om kor behöver få komma ut på bete eller inte. Kornas möjligheter till rörelse och sociala interaktioner är helt andra på bete än inomhus. Betet är positivt för kornas ben- och klövhälsa. Betesmark som underlag är överlägset både betonggolv och gummibeklädda golv. Den ökade rörligheten på bete är förknippad med bättre hälsa och dessutom kan korna då beta färskt gräs. Lagstiftningen är också tydlig: djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö, på ett sådant sätt att deras välfärd främjas och så att de kan bete sig naturligt. Det räcker alltså inte att skydda djuren och minimera risken för lidande, djur ska hållas och skötas så att välfärden främjas. För sociala, betande djur, som korna och andra nötkreatur är, är det grundläggande för välfärden att de ges utevistelse i en miljö som är bra för dem, som möjliggör bete och andra naturliga beteenden. Fler, inte färre djur, bör få komma ut på bete.
