Remissvar angående SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring.

Djurskyddet Sverige har följande synpunkter.

Sammanfattande synpunkter
Djurskyddet Sverige är en djurskyddsorganisation och vi väljer därför att helt koncentrera vårt remissyttrande kring delarna som rör just djurskydd. Övriga delar har vi inga synpunkter på och kan inte bedöma om förslagen är bra eller dåliga för svensk konkurrenskraft. Men vad gäller förslagen avseende förändringar i lagstiftning gällande djurskydd kan vi med vår samlade kompetens och långa erfarenhet med säkerhet säga att förslagen skulle innebära en rejäl försämring för svenska djur, något vi kraftigt motsäger oss.

Vi tror oss också veta att vår åsikt om hur viktig djurens välfärd är delas av en stor del av svenska folket, något utredningen också lyfter. Därigenom tror vi också, tvärtemot utredaren, att ett försämrat djurskydd också skulle drabba svensk animalieproduktion negativt. Vi menar att svensk produktion bör bli bättre på att lyfta fram djurvälfärden som en konkurrensfördel, exempelvis genom bättre märkning.

Läs hela remissvaret i utskriftsvänligt format

Remissvar angående Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby, L80

Djurskyddet Sverige vill framföra följande synpunkter på förslaget

Det är positivt att Jordbruksverket nu förtydligar regler för burstorlek vid kaninhoppning samt att övergångsbestämmelserna förtydligas. Dock har vi genom Sveriges akademiska etologer blivit uppmärksammade på några brister i förslaget till ny text under § 10b som vi instämmer i.

Förslaget omfattar endast tävlingar som pågår under en dag. Vi menar att det även bör tydliggöras vad som gäller för tävlingar som pågår under flera dagar.

Vidare saknas regler för tävling med kaniner som går under Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m., saknr L 100.

Slutligen ifrågasätter vi att samma minimimått ska gälla för alla kaniner över 2,5 kilo. Kaniner kan väga upp mot 7-8 kg och detta är minimimåttet inte är anpassat för. Tillägget om att ”Burarna ska dock vara […] utformade så att kaninerna inte känner sig stressade” är bra men vi menar att det är för ospecifikt och därmed riskerar att tolkas olika både av djurägare och kontrollanter.

Utöver kaninhoppning bör kaninutställningar omfattas av förslaget.

Remissvaret i utskriftsvänlig version

Remissvar angående SOU 2015:3 Med fokus på kärnuppgifterna – En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet.

Djurskyddet Sverige vill inledningsvis säga att det framgår tydligt både i kommittédirektivet och i utredningen som helhet att syftet med förändringarna inte är djurskyddsskäl. Frånvaron av djurskyddsaspekter är tydlig i utredningen. Vi menar att det varit önskvärt med ett tydligare sådant perspektiv, både från uppdragsgivaren samt i utredarens arbete.

Ett tydligt exempel där djurskyddsaspekterna saknas är då det upprepat i både direktivet samt i utredningen står att polismyndigheten ska fokusera på kärnuppgifterna, dvs. att ”upprätta allmän ordning och säkerhet samt bekämpa brott.” (se exempelvis i direktivet s.155) Men ingenstans i utredningen nämns att även djur kan vara brottsoffer och därmed behöver skyddas.

Polisen har även i uppdrag att förebygga brott (se polisens uppdrag och mål). Därför är det viktigt att ha kunskap om sambandet mellan våld mot djur och våld mot människor. Forskning har visat att det tyvärr är ganska vanligt att en våldsutövare börjar med att skada djur i unga år och sedan går vidare till grövre våldsbrott mot både djur och människor (Carin Holmberg m.fl., se länkar på sesambandet.se). Vi vet också att våld mot djur eller hot om våld mot djur används som en del av det domesticerade våld som främst utförs av män mot kvinnor. Att polisen prioriterar brott mot djur är således en viktig uppgift, både av djurskyddsskäl samt för att förebygga vidare våldsbrott.

Vi reagerar också på utredarens beskrivning att djuruppgiften ”stjäl kraft och drar ner motivationen bland personalen då den rycker dem från deras dagliga arbete och känns irrelevant för den utbildning de har” (s.58). Denna syn visar tyvärr på den låga status som djur och djurärenden har inom polisen. Vi har tidigare i olika sammanhang fört fram kritik mot polismyndigheten för att djurärenden är beroende av den enskilde polismannens inställning, något som inte garanterar rättssäkerhet. Vidare vill vi i detta sammanhang lyfta fram de särskilda satsningar som är gjorda på att utbilda och utveckla djurskyddskompetensen inom polismyndigheterna och som enligt oss gett ett positivt resultat i hur djurärenden hanteras, inte minst syns detta i Stockholm med djurskyddspoliserna.

Läs hela remissvaret i utskriftsvänligt format