Remissvar angående kontrollmyndighetens rätt till tillträde enligt djurskyddslagen

Djurskyddet Sverige välkomnar den utökade möjligheten för tillträde enligt djurskyddslagen och förtydligandet av kontrollmyndighetens rätt till tillträde när det rör djurskyddsärenden.

Vi menar att det är mycket viktigt att fara för djurs liv och hälsa går före ägarens rätt till skydd av den personliga integriteten på samma sätt som sker och bör ske när det finns risk att barn far illa.

Vi anser att det ska räcka att kontrollmyndigheten har en misstanke om att ett djur far illa för att ha rätt till tillträde. Den föreslagna skrivningen ”1. Det kan antas att djurhållning…” kan tolkas som att det krävs mer än en misstanke. Om det är en korrekt tolkning av skrivningen anser vi att lagtexten bör ändras så att den även omfattar en lägre misstankesgrad.

I förslaget anges vidare vad kontrollmyndigheten får göra (”och där besiktiga djuren, göra undersökningar och ta prover”). Denna skrivning finns ju redan i nuvarande lagtext men den är helt onödig och begränsar kontrollarbetet som kan innebära exempelvis fotografering men också andra kontrollmetoder. Att kontrollmyndigheten får utföra kontroll framgår ju redan av första meningen.

Det finns inga belägg för att djur som hålls av kommersiella intressen med tillstånd enligt djurskyddslagen 16 § far mer illa eller löper större risk att fara illa än djur som hålls av privatpersoner som sällskap. Därför är det viktigt och bra att lagen förtydligas så att kontrollmyndigheten kan gå in i en privatbostad likväl som i ett stall eller ett hunddagis.

Nuvarande skrivning i sista stycket innebär, såsom vi tolkar det, att kontrollmyndigheten inte får kontrollera djurförbud eller djur för offentlig förevisning som hålls i bostaden (godkännande enligt 27 § DF). Vidare skulle myndigheten inte heller kunna kontrollera produktionsdjur (och häst) som hålls i bostaden om myndigheten inte antar att det finns brister. Kontrollmyndigheten får alltså inte utföra risk- eller slumputtagna kontroller på sådana djur såsom skrivningen är nu.

I övrigt tillstyrker vi förslaget.

Remissvaret i utskriftsvänlig version

Remissvar angående – Överprövning av beslut skyddsjakt och licensjakt för vissa rovdjur (N2015/07181/RS)

Djurskyddet Sverige beklagar att vi inte inbjöds att delta vid gårdagens remissmöte eller bjöds in som remissinstans men vill gärna inkomma med våra synpunkter då vi var en av organisationerna som överklagade den svenska licensjakten av varg till EU-kommissionen.

Vi välkomnar utredningen och dess slutsatser. Det är en mycket välskriven och väl genomarbetad utredning och vi instämmer till fullo i förslaget att beslut om jakt på stora rovdjur fattade av myndigheter skall kunna överklagas till domstol.

Vi menar att det är av högsta vikt att Sverige följer de internationella konventionerna om rovdjurspolitik och att EU:s art och habitatdirektiv följs och införlivas i svensk lagstiftning.

Vi anser inte att en central nämnd skall vara överprövningsinstans i jaktbeslut. Vi delar därför utredningens förslag att inte föreslå en sådan. Frågor som rör tolkning av myndigheters beslut och lagligheten av dessa skall avgöras av en domstol. När det gäller att diskutera förvaltningsfrågor som det i de flesta fall handlar om så menar vi att detta kan ske i Naturvårdsverkets Nationella rovdjursråd.

Vi menar dock att utredningen även borde ha tittat närmare på orsakerna till överklaganden. Som en av organisationerna som har överklagat jaktbeslut menar vi att rovdjurspolitiken måste förtydligas. Vill vi påminna om att riksdagen beslutat om propositionen ”En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191)”. Där anges i inledningen att ”Förvaltningsplaner bör vara det centrala och regionala verktyget för den praktiska förvaltningen och det adaptiva verktyget för att nå målet för rovdjurspolitiken. Här stödjer vi förslaget från WWF om att i jaktförordningen ge mandat till Naturvårdsverket att utfärda nationella förvaltningsplaner och för länsstyrelserna att utfärda regionala.

Vi menar att det måste finnas en tydlig förvaltningsplan som sedan ska genomsyra beslut om licens eller skyddsjakt. Vid beslut om jakt måste också besluten ha en tydlig konsekvensanalys. Idag finns exempel på valpar som lämnas att dö en plågsam svältdöd för att skyddsjakt beviljats på föräldradjuren. Eller djur som anses genetiskt värdefulla där jakt ändå beviljas. Här måste det finnas en tydlig plan och politik, både ur artbevarandesynpunkt samt djurskyddssynpunkt.

Vi ser överklagande av tagna beslut som en sista utväg att försöka förhindra beslut vi anser vara felaktiga utifrån bevarande och/eller djurskyddsskäl men anser det vara önskvärt att konflikterna inom rovdjursområdet löses via en genomtänkt politik och förvaltningsplan och inte via domstolar. I de fall detta ändå blir utgången menar vi att utredningens förslag är väl genomtänkta.

Läs remissvaret i utskriftsvänligt format

Remissvar angående SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring.

Djurskyddet Sverige har följande synpunkter.

Sammanfattande synpunkter
Djurskyddet Sverige är en djurskyddsorganisation och vi väljer därför att helt koncentrera vårt remissyttrande kring delarna som rör just djurskydd. Övriga delar har vi inga synpunkter på och kan inte bedöma om förslagen är bra eller dåliga för svensk konkurrenskraft. Men vad gäller förslagen avseende förändringar i lagstiftning gällande djurskydd kan vi med vår samlade kompetens och långa erfarenhet med säkerhet säga att förslagen skulle innebära en rejäl försämring för svenska djur, något vi kraftigt motsäger oss.

Vi tror oss också veta att vår åsikt om hur viktig djurens välfärd är delas av en stor del av svenska folket, något utredningen också lyfter. Därigenom tror vi också, tvärtemot utredaren, att ett försämrat djurskydd också skulle drabba svensk animalieproduktion negativt. Vi menar att svensk produktion bör bli bättre på att lyfta fram djurvälfärden som en konkurrensfördel, exempelvis genom bättre märkning.

Läs hela remissvaret i utskriftsvänligt format