Author Archives: djurskyddet

Fixerad sugga

Öppet brev till minister Bucht om grisarna

Fixerad sugga

Stäng inte in grisarna i burar igen!

Med en miljon kronor i anslag från Jordbruksverket har branschorganisationen Svenska Pig genomfört en pilotstudie för att utvärdera planerna för ett djuromsorgsprogram. Syftet säger man är både att ge grisarna bättre välfärd genom minskad smågrisdödlighet, mer uthållighet hos suggorna och att öka produktiviteten. I själva verket innebär försöket en tillbakagång till att bura in suggan, ha grisarna i trängre utrymmen och avvänja smågrisarna tidigare än vad lagen föreskriver.

Vi vill därför att Svenska Pigs försök inte permanentas i ett omsorgsprogram och att det fortsatt ska vara förbjudet att fixera suggor . Det finns flera anledningar till det. Den främsta är att detta är helt fel väg att gå för att minska spädgrisdödligheten, spara på suggorna och ha fortsatt låg antibiotika användning.

Omsorgsprogrammet vill kunna fixera suggan i en järnbur där hon inte kan vända sig om och hon inte kan ta mer än ett halvt steg bakåt eller framåt. Svenska Pig kallar detta för en skyddsgrind. Anledningen säger man är att smågrisarna annars krossas av suggan.Vi vill uppmana dig att lyssna på de forskare som kan visa dig hundratals studier som visar att dödligheten inte går ned genom att suggan fixeras.

Se bara på Danmark som har världens högsta smågrisdödlighet trots att de fixerar suggan. De har systematiskt avlat för större kullar vilket har lett till att suggan inte har tillräckligt med spenar till smågrisarna och då får de slåss mer för mjölken. De nyfödda smågrisarna väger mindre och är svagare vid födseln och mer riskbenägna för sjukdom och död.

Man vill också avvänja smågrisarna tidigare. Argumentet från näringen är att grisarna växer alldeles för fort så suggan blir urmjölkad och utmattad. Detta är också ett resultat av den hårda aveln som velat ha snabbväxande grisar. Att avvänja smågrisarna tidigare innebär att suggan utnyttjas mer under sin livstid eftersom hon kommer i brunst tidigare och får fler kullar.

Danmark använder tre gånger så mycket antibiotika som Sverige.Enligt professor Bo Algers kommer antibiotikaanvändningen att öka även i Sverige om djuromsorgsprogrammet går igenom. Han förklarar att en orsak till detta är att om smågrisarna diar en vecka kortare så kommer de att drabbas av fler sjukdomar eftersom deras tarmflora inte är redo för smågrismat.

Inom ramen för omsorgsprogrammet vill man också kunna stänga in de suggor som väntar på att gå i brunst i så kallade foderliggbås. Orsaken uppges vara att suggor som går fritt klättrar på varandra vilket kan ge frakturer.Ett foderliggbås är som en järnbur utan tak där grisen endast kan ligga eller stå och de får äta och skita på samma yta. För att grisarna inte ska ställa sig på bakbenen har man lagt ett järnrör över skulderpartiet. Grisar är renliga djur. Dagens lagstiftning säger att grisar ska ha skilda ytor för att ligga, äta och gödsla. Det finns flera bra exempel på gårdar som klarar en bra djurhållning utan att stänga in suggorna.

Du har själv sagt att det svenska djurskyddet är vårt varumärke och att vi inte ska konkurrera med lågprisländer. Dessutom kommer vi aldrig kunna konkurrera med Danmark och Tyskland som inte ens följer EU minimilagstiftning som förbjuder att knipsa svansen på grisen.

Enligt flera forskare är Svenska Pigs studie ovetenskaplig. Det saknas bland annat kontrollgrupper och besättningarna är inte slumpmässigt utvalda. Med andra ord tillför studien ingen ny kunskap som underlag för någon myndighet att ändra några regler.

Budskapet från våra mest framstående forskare på området är tydligt; detta är djurplågeri och kan inte motiveras utifrån några djurskyddsskäl! Reaktionerna från konsumenterna är också kraftiga och många framför att man inte ser någon orsak till att välja svenskt griskött om det inte garanterar ett gott djurskydd.

Vi hoppas att du som minister är tydlig med att svensk djurskyddslag inte ska sänkas utan snarare stärkas för svenska grisar.

För Djurskyddet Sverige och våra ca 12 000 medlemmar.

Linda Maria Vonstad
Förbundsordförande

Åsa Hagelstedt
Generalsekreterare

Föreskrifter om djurskydd vid avel med nötkreatur, grisar, hästar, får och getter

Remissvar angående Statens jordbruksverks föreskrifter om djurskydd vid avel med nötkreatur, grisar, hästar, får och getter.

Djurskyddet Sverige har följande synpunkter angående remissen

Flera av ändringsförslagen är bra och förenklar och underlättar tolkningen av föreskrifterna. Djurskyddet Sverige ifrågasätter dock starkt varför ett av våra äldsta och vanligaste husdjur inte omfattas av föreskrifterna. Fåglar för ägg och köttproduktion är både husdjur och hålls i fångenskap enligt djurskyddslagens § 1 och kan rimligtvis inte uteslutas i en föreskrift, som skall säkra husdjurens och deras avkommors välbefinnande. De snabba generationsskiftena och den ensidiga aveln för snabb tillväxt, där en stor del av avelsarbetet sker i länder med en helt annan inställning till både djurvälfärd och tillväxtantibiotika gör det extra angeläget att dessa husdjur ingår i föreskriften. (Det vill säga, de bör ingå i §1, §3, §4, §8, §10.)

Av delvis samma anledning anser vi att den föreslagna 4§ bör kompletteras med ett tillägg efter… drabbas av defekter,” eller kräver rutinmässig medicinering med antibiotika eller stympande behandling av flertalet djur för att förhindra lidande.”

När det gäller §§ 6 och 7 är Djurskyddet Sverige kritiskt till all husdjursavel där man medvetet använder avelsdjur med kända eller starkt misstänkta anlag för defekter. I en föreskrift om husdjursavel, som förhoppningsvis skall gynna de ännu inte födda djurens hälsa och välfärd, bör man ha en högre målsättning än att ”nedärvda defekter inte ökar inom populationen”.

§§ 11 och 12 redovisar avelsvärdering av semintjurar mycket ingående trots att flertalet premisser för avelsarbetet ur djurskyddssynpunkt redan inbegrips i paragraferna 3, 4, 5. Djurskyddet Sverige är tveksamt till om dessa mycket detaljerade värderingsprinciper, eftersom de är svåra att förstå och dessvärre även kan misstolkas som undantag från grundparagraferna 3, 4 ,5. Om paragraferna 11 och 12 skall finnas kvar bör de förenklas. Dessutom kan man diskutera om inte avelsvärderingspremisserna för övriga husdjur också skall specificeras, men i så fall på ett förhoppningsvis mindre komplicerat sätt.

Sammanfattningsvis anser Djurskyddet Sverige att förslaget till ny föreskrift om avel har medfört förenklingar som varit positiva. Att vårt till antalet vanligaste husdjur inte ingår i föreskriften är anmärkningsvärt och bör korrigeras. Dessutom bör de mycket detaljerade, men svårtolkade avelsvärderingsprinciperna för tjurar förenklas eller utgå.

Remissvaret i utskriftsvänlig version

Jordbruksverkets förslag till föreskrift om seminverksamhet gällande häst

Remissvar angående Jordbruksverkets förslag till ny föreskrift om seminverksamhet gällande häst.

Djurskyddet Sverige anser att föreslagna ändringar och förtydliganden är väl befogade och rimliga.

Seminverksamheten bör underlättas av förtydligandet att det kan tjänstgöra mer än en ansvarig veterinär vid varje enskild seminstation. Ur djurskyddssynpunkt är det dessutom positivt att gynekologisk undersökning inför varje seminering inte blir obligatorisk, utan att den ansvarige veterinären får avgöra om det är befogat eller ej. Varje undersökning innebär ju en liten risk för skador i tarmen speciellt på unga eller mycket oroliga ston. Att tillåta flera semineringar utan gynekologisk undersökning kan dock inte rekommenderas då det är risk att seminering kan ske på helt fel tid ur ägglossningssynpunkt, då stoet omöjligt kan bli dräktigt och dessutom är extra känsligt för infektioner i livmodern. Även ur djurskyddssynpunkt är de positivt att det skrivs att den/de som missköter seminverksamheten kan få indraget tillstånd.

Sammanfattningsvis anser Djurskyddet Sverige att de föreslagna nya föreskrifterna inte innebär några försämringar ur djurskyddssynpunkt.

Remissvaret i utskriftsvänlig version