Försöket med fixering av suggor är ett rejält steg bakåt för det svenska djurskyddet – samtidigt som Danmark nu vill stärka skyddet för sina grisar. Det skriver generalsekreteraren för Djurskyddet Sverige, som har startat en kampanj för att uppmana Jordbruksverket att säga nej till fixeringen.
Debattartikel publicerad på Landets Fria 20 maj 2015
Många svenskar är stolta över den svenska djurskyddslagen. Tack vare djurskyddsorganisationers outtröttliga kamp och människor som Astrid Lindgren har vi en djurskyddslag som på många områden innebär ett bra skydd för djuren. I Sverige har vi som djurägare krav på oss att se till att våra djur mår bra oavsett om vi har djuren för sällskap eller för matproduktion. Av den anledningen försöker både vi djurskyddsorganisationer och svenska bönder påverka konsumenter och offentliga uppköpare att välja svenskt kött framför utländskt. Framför allt förordar vi svenskt fläskkött framför det ofta mycket billigare danska. För vi vet att det låga priset på köttet drabbar djuren. I Danmark fixeras suggorna och grisarnas svansar klipps rutinmässigt.
Konsumentundersökningar har visat att svenskar vill äta kött med gott samvete och försäljningen av svenskt kött ökar varje år. Allt fler butiker lyfter fram det svenska köttet. Vi ser också hur andra länder lär av Sverige. I slutet av april bjöd Danmarks jordbruksminister in till en stor konferens om gris. Danmark vill nu stärka djurskyddet för sina grisar, bland annat framkom det på konferensen att man inte anser att fixering av suggor är ett bra sätt att minska smågrisdödligheten.
Döm om vår förvåning när den svenska grisnäringen då väljer att ta rejäla steg bakåt och försämra djurskyddet för grisarna. Ett försök på ett antal gårdar har genomförts med fixering av suggorna under tiden för födsel och kultingarnas första dagar. Syftet sades vara att minska smågrisdödligheten, men försöket har inte kunnat visa på sådana resultat. Ändå har man nu ansökt till Jordbruksverket om att få tillstånd för ett så kallat kontrollprogram där suggorna ska kunna fixeras.
Att fixera suggan innebär att hon inte kan vända och röra sig fritt. Det är självklart plågsamt för suggan och det är extra känsligt tiden kring förlossningen – en tid när hon har extra stort behov att kunna röra sig. Det är av dessa skäl som fixering är förbjudet i Sverige i dag.
I försöket har man även skiljt smågrisarna från sin mamma en vecka tidigare än normalt. På så sätt kan man snabbare få suggan i brunst igen och hon kan på så sätt hinna föda ännu fler kultingar under ett liv. Effektiv produktion kan man tycka, men bara om man bortser från att grisar är levande och kännande varelser. Om en hund utnyttjades på motsvarande sätt på en kennel i Sverige skulle kenneln inte få fortsätta sin verksamhet och troligen skulle ägaren inte ens få ha kvar djuren. Men trots att hundar och grisar är ganska lika i sin förmåga att uppleva smärta, separationsångest och glädje behandlas djuren helt olika.
Att minska smågrisdödligheten är självklart ett mål som vi står bakom. Men lösningen är inte fixering utan framför allt måste kullarna minska. Flera forskare pekar på att det är de senaste årens avelsarbete som aktivt ökat kullstorlekarna som är orsaken till att fler smågrisar dör. Kultingarna dör inte enbart av att suggan råkar ligga ihjäl sina små utan även av kyla och svält då konkurrensen om mat och värme blir för stor. Här blir det tydligt att större kullar och fler kullar per år handlar om lönsamhet och står i direkt motsats till djurskydd och djurvälfärd.
Vi tror inte att denna väg är lösningen för svensk grisnäring. Även om det ofta hävdas att svenska djurskyddsregler innebär en stor merkostnad för svenska bönder och därmed en konkurrensnackdel så finns inga ordentliga uträkningar som stödjer detta. Ett gott djurskydd innebär friskare djur vilket innebär lägre kostnader. Och framför allt är vi övertygade om att svenska konsumenter är beredda att betala mer för fläskfilén om man vet att grisen har haft det bra. Om grisar ska fixeras även i Sverige menar många konsumenter att man lika gärna kan köpa det danska köttet. Utan fixering och tidigare avvänjning kommer vi att fortsätta uppmana både enskilda konsumenter, och kommuner och landsting i sina upphandlingar, att välja svenskt fläskkött framför utländskt.
Beslutet om fixeringen i kontrollprogrammet ska fattas av Jordbruksverket någon gång i höst. Vi sitter med i myndighetens referensgrupp för gris och gör där vad vi kan för att påverka Jordbruksverket att avslå ansökan. Och när flera av våra medlemmar och sympatisörer kontaktade oss och ville vara med och påverka, startade vi en kampanj på vår hemsida där man kan skicka ett mejl till Jordbruksverket och uppmana deras generaldirektör att säga nej till fixeringen. På en dryg vecka har över 8 000 personer skickat mejlet, långt fler än vi trodde. Det visar att vi är många som inte accepterar en tillbakagång av djurskyddsreglerna och som inte vill köpa kött från djur som fixeras eller från smågrisar som skilts tidigare från sin mamma för att hon snabbt ska kunna föda fram ännu fler smågrisar. Även flera grisuppfödare har reagerat och vill inte ha detta kontrollprogram.
Grisar är levande, kännande och kloka varelser och bör behandlas som sådana och inte som maskiner. Det hoppas vi att tjänstemännen på Jordbruksverket också anser och säger nej till att tillåta ett permanent undantag från djurskyddslagen med fixering av suggor. Det hör dåtiden och inte framtiden till!
Fixering innebär att suggan får plats att stå och ligga ner men inte att vända sig om.
Åsa Hagelstedt
Generalsekreterare
Djurskyddet Sverige
