Om beteskravet för kor tas bort försvinner också många konsumenters motiv för att köpa svensk mjölk, skriver Djurskyddet Sverige tillsammans med andra organisationsföreträdare och forskare i en debattartikel i Sydsvenskan.

Debattartikel publicerad i Sydsvenskan 18 februari 2015

Den 12 februari gick riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) ut med ett pressmeddelande där han bland annat föreslår att Sverige ska avskaffa beteskravet för de kor som finns i kostallar med lösdrift. Han anser att beteskravet är otidsenligt, att det inte är ändamålsenligt och att det försämrar mjölkböndernas konkurrenskraft. Som igår framgick på nyhetsplats i denna tidning driver också en grupp svenska mjölkbönder frågan om lättnader i kravet på att korna ska gå ute och beta. Vi är av motsatt uppfattning.

Det är mycket olyckligt att vissa politiker, och även delar av lantbruksnäringen, allt oftare skyller dålig lönsamhet för animalieproducenterna på de svenska djurskyddsreglerna. Som ett mantra upprepas klyschan att bara vi tar bort de djurskyddskrav som skiljer oss från övriga EU, så kommer producenterna att börja tjäna pengar igen.

Forskningen har entydigt visat att vi måste se över effektiviteten i hela livsmedelskedjan och inte stirra oss blinda på djurskyddsregler, som om det vore lösningen. Och vart tar omsorgen om djuren vägen? Det nuvarande beteskravet – minst två eller tre månader om året i norra Sverige och minst fyra månader i Skåne – är varken otidsenligt eller omotiverat för korna.

Otaliga vetenskapliga undersökningar visar en lång rad positiva effekter för kor som får gå ute. De blir friskare, får bättre kondition och ökad rörlighet i ben och leder, de har lättare kalvningar och blir lättare dräktiga.

Vidare är antalet spentramp och juverinflammationer klart lägre under utevistelse, och i princip alla klövsjukdomar blir bättre om korna släpps ut på välskötta beten. Lösdriftsystem för kor inomhus är inget fullvärdigt alternativ.

Framför allt gäller det betets positiva effekt på klövhälsan som är ett problem i många lösdriftsladugårdar.

Den goda djurhälsan hos svenska kor innebär låg antibiotikaförbrukning och liten risk för antibiotikaresistens, och är därmed en folkhälsofråga.

Men betande kor mår inte bara bättre fysiskt utan även psykiskt. Betandet är ett av kons viktigaste naturliga beteenden, och den måste få beta under lång tid. Förutom mat får djuren stimulans av ljud, ljus, lukter och miljöer. Korna får också möjlighet till utökade sociala kontakter med andra kor.

Visst finns det problem med att ha kor ute en del av året, men inget av dem är så stort att det inte går att lösa. Åtskilliga av landets bönder visar varje år att det går bra att kombinera ett framgångsrikt mjölkföretag med sommarbete åt djuren, även om man har stora besättningar med mjölkningsrobotar. Om bara viljan finns kommer lösningarna.

Vad förespråkare för att häva beteskravet förmodligen misstar sig mest på är oss konsumenter och våra tankar om svensk mjölkproduktion. Just det faktum att Sverige är ensamt i EU om ett beteskrav gör att många dricker svensk mjölk med gott samvete. Och att vi är beredda att betala mer visar sig i stödet av lokala handlare som tar en krona mer för närproducerad mjölk. Med ursprungsmärkning och rätt marknadsföring skulle även försäljningen av svenska ostar kunna öka dramatiskt.

Sommarbetet är en symbolfråga för mjölkkornas välfärd, vilket inte minst reklammakarna har förstått. Om det försvinner, försvinner också många konsumenters motiv för att köpa svenskt. Beteskravet upprätthåller de svenska mjölkböndernas konkurrenskraft genom att konsumenterna har förtroende för näringen. Om staten tar bort kravet blir det spiken i kistan för mjölkbönderna snarare än den uppgång som motståndare till beteskravet efterfrågar.

Så tänk om och tänk rätt, både för mjölkproducenternas skull och för kornas. Även om beteskravet är 27 år gammalt är det inte omodernt, tvärtom. Kornas behov och hälsa påverkas lika positivt av att få komma ut idag som 1988 när det infördes. Att ta bort den stimulansen vore ett stort steg tillbaka för svenskt djurskydd.

Bo Algers
professor emeritus, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Johan Beck-Friis
informationschef, Sveriges veterinärförbund

Torkel Ekman
forskare vid SLU

Åsa Hagelstedt
generalsekreterare, Djurskyddet Sverige

Catharina Lundberg
ordförande, Malmö djurskyddsförening

Roger Pettersson
generalsekreterare, World Animal Protection

Gunnela Ståhle
ordförande, Vi konsumenter

Skrivelsen är genomförd tillsammans med Djurens Rätt.

Till:
Sven-Erik Bucht, Landsbygdsminister
Åsa Romson, Klimat- och miljöminister

I en nyligen publicerad artikel i SvD (4 feb) meddelades att Regeringen avser att inrätta en permanent vargkommitté och att de regionala viltförvaltningsdelegationerna kommer att utvärderas. I uppräkningen av deltagande organisationer, punkt 1, så listar Regeringen de intresseorganisationer som den avser att bjuda in till den nya vargkommittén, som därmed uteslutande kommer bestå av de organisationer som ingick i den tidigare rovdjurskommittén.

I den planerade kommittén finns därmed flera företrädare för lantbruk, jakt och naturvård, men det saknas helt företrädare för djurskydd. Vi anser att Regeringen också måste ta hänsyn till dessa intressen och att det är av mycket stor vikt att också organisationer som företräder djurskyddsintressen bjuds in att delta i kommittén.

När den tidigare regeringen inrättade de regionala viltförvaltningsdelegationerna så ingick i dessa representanter från jägarorganisationer, polisen, naturskyddsorganisationer, friluftsorganisationer, skogsägare och skogsnäringen samt i vissa län yrkesfiskare, fäbodbruk och rennäring. De försökte få med alla grupper som på något sätt berörs av frågor gällande jakt och vilt, med ett undantag, nämligen djurskyddsintresset.

Djurens Rätt och Djurskyddet Sverige uppmanar den nya Regeringen att inte upprepa denna exkludering av en så pass stor intressegrupp. Vi menar att det är av yttersta vikt att också ha med representanter som i första hand ser till djurens intresse, utifrån de djurskyddsaspekter som finns för vilda djur. Vi menar också att det finns ett stort samhällsintresse för att bevara och sköta vilda djur på ett hållbart och etiskt acceptabelt sätt, med livskraftiga stammar där de kan utföra sina naturliga beteenden utan att skada människor. Med den sammansättning som viltvårdsdelegationerna nu har finns tunga intressen som tydligt står i motsättning till djurskyddsorganisationernas syn på vilda djur. Det är därför viktigt att Regeringen inkluderar djurskyddsintressena när det tillsätts en ny nationell kommitté för hållbar rovdjurspolitik för varg.

Djurskyddsintresset, som representeras av organisationer med stor kunskap om vilda djur, fokuserar främst på välfärden hos det individuella djuret. Skadeskjutning och föräldralöshet leder till stort lidande. Det individuella djurets hälsa och välfärd kan på sikt påverka en art på populationsnivå.
Djurens Rätt och Djurskyddet Sverige anser att djurskyddet ska vara representerat i viltvårdsdelegationer och i den kommande vargkommittén.

Med vänliga hälsningar

Åsa Hagelstedt
Generalsekreterare
Djurskyddet Sverige

Bethania Malmberg
Politisk samordnare
Djurens Rätt

Skrivelsen som pdf

Stäng inte in grisarna i burar igen!

Med en miljon kronor i anslag från Jordbruksverket har branschorganisationen Svenska Pig genomfört en pilotstudie för att utvärdera planerna för ett djuromsorgsprogram. Syftet säger man är både att ge grisarna bättre välfärd genom minskad smågrisdödlighet, mer uthållighet hos suggorna och att öka produktiviteten. I själva verket innebär försöket en tillbakagång till att bura in suggan, ha grisarna i trängre utrymmen och avvänja smågrisarna tidigare än vad lagen föreskriver.

Vi vill därför att Svenska Pigs försök inte permanentas i ett omsorgsprogram och att det fortsatt ska vara förbjudet att fixera suggor . Det finns flera anledningar till det. Den främsta är att detta är helt fel väg att gå för att minska spädgrisdödligheten, spara på suggorna och ha fortsatt låg antibiotika användning.

Omsorgsprogrammet vill kunna fixera suggan i en järnbur där hon inte kan vända sig om och hon inte kan ta mer än ett halvt steg bakåt eller framåt. Svenska Pig kallar detta för en skyddsgrind. Anledningen säger man är att smågrisarna annars krossas av suggan.Vi vill uppmana dig att lyssna på de forskare som kan visa dig hundratals studier som visar att dödligheten inte går ned genom att suggan fixeras.

Se bara på Danmark som har världens högsta smågrisdödlighet trots att de fixerar suggan. De har systematiskt avlat för större kullar vilket har lett till att suggan inte har tillräckligt med spenar till smågrisarna och då får de slåss mer för mjölken. De nyfödda smågrisarna väger mindre och är svagare vid födseln och mer riskbenägna för sjukdom och död.

Man vill också avvänja smågrisarna tidigare. Argumentet från näringen är att grisarna växer alldeles för fort så suggan blir urmjölkad och utmattad. Detta är också ett resultat av den hårda aveln som velat ha snabbväxande grisar. Att avvänja smågrisarna tidigare innebär att suggan utnyttjas mer under sin livstid eftersom hon kommer i brunst tidigare och får fler kullar.

Danmark använder tre gånger så mycket antibiotika som Sverige.Enligt professor Bo Algers kommer antibiotikaanvändningen att öka även i Sverige om djuromsorgsprogrammet går igenom. Han förklarar att en orsak till detta är att om smågrisarna diar en vecka kortare så kommer de att drabbas av fler sjukdomar eftersom deras tarmflora inte är redo för smågrismat.

Inom ramen för omsorgsprogrammet vill man också kunna stänga in de suggor som väntar på att gå i brunst i så kallade foderliggbås. Orsaken uppges vara att suggor som går fritt klättrar på varandra vilket kan ge frakturer.Ett foderliggbås är som en järnbur utan tak där grisen endast kan ligga eller stå och de får äta och skita på samma yta. För att grisarna inte ska ställa sig på bakbenen har man lagt ett järnrör över skulderpartiet. Grisar är renliga djur. Dagens lagstiftning säger att grisar ska ha skilda ytor för att ligga, äta och gödsla. Det finns flera bra exempel på gårdar som klarar en bra djurhållning utan att stänga in suggorna.

Du har själv sagt att det svenska djurskyddet är vårt varumärke och att vi inte ska konkurrera med lågprisländer. Dessutom kommer vi aldrig kunna konkurrera med Danmark och Tyskland som inte ens följer EU minimilagstiftning som förbjuder att knipsa svansen på grisen.

Enligt flera forskare är Svenska Pigs studie ovetenskaplig. Det saknas bland annat kontrollgrupper och besättningarna är inte slumpmässigt utvalda. Med andra ord tillför studien ingen ny kunskap som underlag för någon myndighet att ändra några regler.

Budskapet från våra mest framstående forskare på området är tydligt; detta är djurplågeri och kan inte motiveras utifrån några djurskyddsskäl! Reaktionerna från konsumenterna är också kraftiga och många framför att man inte ser någon orsak till att välja svenskt griskött om det inte garanterar ett gott djurskydd.

Vi hoppas att du som minister är tydlig med att svensk djurskyddslag inte ska sänkas utan snarare stärkas för svenska grisar.

För Djurskyddet Sverige och våra ca 12 000 medlemmar.

Linda Maria Vonstad
Förbundsordförande

Åsa Hagelstedt
Generalsekreterare