Author Archives: djurskyddet

Föreskrifter om djurskydd vid avel med nötkreatur, grisar, hästar, får och getter

Remissvar angående Statens jordbruksverks föreskrifter om djurskydd vid avel med nötkreatur, grisar, hästar, får och getter.

Djurskyddet Sverige har följande synpunkter angående remissen

Flera av ändringsförslagen är bra och förenklar och underlättar tolkningen av föreskrifterna. Djurskyddet Sverige ifrågasätter dock starkt varför ett av våra äldsta och vanligaste husdjur inte omfattas av föreskrifterna. Fåglar för ägg och köttproduktion är både husdjur och hålls i fångenskap enligt djurskyddslagens § 1 och kan rimligtvis inte uteslutas i en föreskrift, som skall säkra husdjurens och deras avkommors välbefinnande. De snabba generationsskiftena och den ensidiga aveln för snabb tillväxt, där en stor del av avelsarbetet sker i länder med en helt annan inställning till både djurvälfärd och tillväxtantibiotika gör det extra angeläget att dessa husdjur ingår i föreskriften. (Det vill säga, de bör ingå i §1, §3, §4, §8, §10.)

Av delvis samma anledning anser vi att den föreslagna 4§ bör kompletteras med ett tillägg efter… drabbas av defekter,” eller kräver rutinmässig medicinering med antibiotika eller stympande behandling av flertalet djur för att förhindra lidande.”

När det gäller §§ 6 och 7 är Djurskyddet Sverige kritiskt till all husdjursavel där man medvetet använder avelsdjur med kända eller starkt misstänkta anlag för defekter. I en föreskrift om husdjursavel, som förhoppningsvis skall gynna de ännu inte födda djurens hälsa och välfärd, bör man ha en högre målsättning än att ”nedärvda defekter inte ökar inom populationen”.

§§ 11 och 12 redovisar avelsvärdering av semintjurar mycket ingående trots att flertalet premisser för avelsarbetet ur djurskyddssynpunkt redan inbegrips i paragraferna 3, 4, 5. Djurskyddet Sverige är tveksamt till om dessa mycket detaljerade värderingsprinciper, eftersom de är svåra att förstå och dessvärre även kan misstolkas som undantag från grundparagraferna 3, 4 ,5. Om paragraferna 11 och 12 skall finnas kvar bör de förenklas. Dessutom kan man diskutera om inte avelsvärderingspremisserna för övriga husdjur också skall specificeras, men i så fall på ett förhoppningsvis mindre komplicerat sätt.

Sammanfattningsvis anser Djurskyddet Sverige att förslaget till ny föreskrift om avel har medfört förenklingar som varit positiva. Att vårt till antalet vanligaste husdjur inte ingår i föreskriften är anmärkningsvärt och bör korrigeras. Dessutom bör de mycket detaljerade, men svårtolkade avelsvärderingsprinciperna för tjurar förenklas eller utgå.

Remissvaret i utskriftsvänlig version

Jordbruksverkets förslag till föreskrift om seminverksamhet gällande häst

Remissvar angående Jordbruksverkets förslag till ny föreskrift om seminverksamhet gällande häst.

Djurskyddet Sverige anser att föreslagna ändringar och förtydliganden är väl befogade och rimliga.

Seminverksamheten bör underlättas av förtydligandet att det kan tjänstgöra mer än en ansvarig veterinär vid varje enskild seminstation. Ur djurskyddssynpunkt är det dessutom positivt att gynekologisk undersökning inför varje seminering inte blir obligatorisk, utan att den ansvarige veterinären får avgöra om det är befogat eller ej. Varje undersökning innebär ju en liten risk för skador i tarmen speciellt på unga eller mycket oroliga ston. Att tillåta flera semineringar utan gynekologisk undersökning kan dock inte rekommenderas då det är risk att seminering kan ske på helt fel tid ur ägglossningssynpunkt, då stoet omöjligt kan bli dräktigt och dessutom är extra känsligt för infektioner i livmodern. Även ur djurskyddssynpunkt är de positivt att det skrivs att den/de som missköter seminverksamheten kan få indraget tillstånd.

Sammanfattningsvis anser Djurskyddet Sverige att de föreslagna nya föreskrifterna inte innebär några försämringar ur djurskyddssynpunkt.

Remissvaret i utskriftsvänlig version

Ko

Bevara det svenska djurskyddet

Ko

När den nya landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) ska forma en svensk livsmedelsstrategi är det oerhört viktigt att det inte leder till en nedmontering av det svenska djurskyddet och en anpassning till situationen i många EU-länder, skriver bland andra Gunnela Ståhle.

Debattartikel publicerad på Göteborgs-Posten Debatt 7 november 2014

Det finns ett viktigt samband mellan svenskt djurskydd, friska djur och antibiotikaanvändning. Sverige har EU:s lägsta antibiotikaförbrukning per kilo kött.

I lantbrukspress och annan press framförs krav på att Sverige bör anpassa sitt regelverk till EU:s djurskyddsdirektiv. Förutom att detta riskerar den svenska djurhälsan, så skulle det exempelvis innebära att svenska kor inte skulle få komma ut på bete och mindre utrymme för kycklingar och grisar. Det skulle bli tillåtet att låsa in digivande suggor i burar och att trimma näbben på höns och kycklingar.

Den nya landsbygdsministern Sven-Erik Bucht ska forma en svensk livsmedelsstrategi. Det utlovades i regeringsförklaringen och av landsbygdsministern i interpellationsdebatten 21 oktober. Det är angeläget att landsbygdsministern och den utredning, som utreder svensk livsmedelsproduktions konkurrenskraft förses med ett sakligt och bra underlag. Speciellt som utredningens delbetänkande i juni ifrågasatte svenska särbestämmelser, exempelvis djurskyddslagstiftningen, om dessa inte kan motiveras.

Djurskyddsreglerna är till för att skydda djuren och de beslutades för att vi som medborgare i Sverige förde fram detta krav till våra politiker.

Låg andel resistenta bakterier

Andelen antibiotikaresistenta bakterier hos svenska djur är i ett internationellt perspektiv mycket låg. Situationen ser helt annorlunda ut i länder som exporterar kött till Sverige, det vill säga hög antibiotikaförbrukning, stor spridning av resistenta bakterier hos djuren i ofta högintensiva system. Dålig djurvälfärd täcks över med antibiotika i många EU-länder.

Förenigen Vi Konsumenter tillsammans med Sveriges konsumenter, föreningen Medveten Konsumtion, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och Djurskyddet Sverige driver behovet av en minskad konsumtion av kött av hälsoskäl och för att minska klimatpåverkan. Det kött vi ska välja ska bidra till minskat ekologiskt fotavtryck, vara producerat med hög grad av livsmedelsäkerhet, ska främja och beakta god djuromsorg och främja friska djur. Vi ska uppfylla det svenska generationsmålet det vill säga vi ska inte flytta våra miljö- och hälsoproblem utanför landets gränser.

Det finns därför anledning att vara ororolig och beklaga svensk animalieproduktions kräftgång sedan EU-inträdet. Vi kan konstatera att svenska grisuppfödare utsätts för olaglig konkurrens genom att till Sverige exporterande länder inte följer beslutade EU-direktiv för djurskydd gällande grisar. Enligt direktivet är det olagligt att rutinmässigt kupera grisarnas svansar. Krav på minskning av antibiotikaanvändningen till djur i många länder kommer på sikt att tvinga fram ändringar i djurhållningen mot mindre intensiva system.

Problem i många EU-länder

Konsumentorganisationer, miljöorganisationer och dagligvaruhandeln har gjort helt klart att man inte vill att svenska bönder nedmonterar svenskt djurskydd. Efterfrågan på svenska livsmedel med svenska mervärden och svenska ekologiska livsmedel ökar. Svensk kycklingproduktion ökar och importen av kött minskar till förmån för svenskt kött i butikerna.

Många EU-länder har stora problem kring den höga förekomsten av resistenta bakterier, MRSA, i griskött och hög antibiotikaförbrukning.

Den nya regeringen har tydligt uttalat att man vill utforma en livsmedelstrategi som innebär en ökning av svensk och ekologisk livsmedelsproduktion och konsumtion. Att då föreslå åtgärder som nedmontering av svenskt djurskydd kan försämra livsmedelssäkerheten, öka problemen med antibiotikaresistensen i djurhållningen och minska förtroendet för svenska livsmedel.

Gunnela Ståhle
Ordförande Vi Konsumenter

Örjan Brinkman
Ordförande Sveriges Konsumenter

Alexander Clemenson
Generalsekreterare Medveten Konsumtion

Peter Westman
Naturvårdschef, Världsnaturfonden WWF

Roger Pettersson
Generalsekreterare World Animal Protection, Sverige

Linda Maria Vonstad
Ordförande Djurskyddet Sverige