Author Archives: djurskyddet

Kattunge

Hög tid för ny djurskyddslag

Kattunge

Redan 2011 presenterades en utredning med ett förslag till ny djurskyddslag. Den förra regeringen lovade att lägga fram en proposition utifrån utredningens förslag men inget skedde under tre år.

När vi nu har en ny regering hoppas vi på mer handlingskraft och att en proposition till ny djurskyddslag snarast läggs fram till riksdagen. Nuvarande lag är gammal och på flera områden saknas skydd för djuren.

Vi vill särskilt lyfta följande punkter som finns med i förslaget till ny djurskyddslag:

  • Obligatorisk märkning och registrering av alla katter samt ett förbud mot att överge djur.
  • Tydligare krav på djurägare om kompetens för respektive djurslag samt en minimiålder på 16 år för att äga djur.
  • Tydligare förbud mot avel som medför lidande för djur.
  • Förtydligande av §4, dvs. att alla djur ska ha möjlighet och rätt till ett naturligt (och normalt) beteende samt hållas på ett sådant sätt att uppkomsten av beteendestörningar förebyggs.
  • Förbud mot att hålla mjölkkor och hästar uppbundna.
  • Förbud mot sjölejon och elefanter på cirkus.
  • Införande av ”grovt brott mot djurskyddslagen” med upp till 4 års fängelse i straffskalan.

Namninsamlingen avslutades 9 mars och totalt samlades 35 742 underskrifter in.

Vi uppvaktade landsbygdminster Sven-Erik Bucht 10 mars och krävde att förslaget till ny djurskyddslag läggs fram till riksdagen snarast. I samband med uppvaktningen överlämnade vi alla underskrifter.

Läs pressmeddelande om namninsamlingen
Läs mer om mötet med Bucht på Tidningen Djurskyddet

Ändrade föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lo

Förslag till ändrade föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lo (ärendenr: NV-04787-14)

Vi vill kraftigt avstyrka förslaget att åter få använda fångsredskap på lodjur. Argumenten som låg bakom beslutet att inte tillåta fångstredskapen 2011 är lika aktuella idag.

Undersökningar av lodjur som fångats med fälla visar att en stor andel av djuren har träflis i magen och skador på klor – detta efter att ha försökt komma ur fällan. Således utsätts de instängda djuren för omfattande stress. Tillsynen av fällorna är också mycket bristfällig.

Vi ser inte att fällfångst är nödvändig för att kunna skjuta lodjur, tidigare har enbart en liten del av fällda lo kommit från fällor. Då lidandet är stort för djuren som hamnar i fällorna bör detta argument väga tungt.

Tidigare har Naturvårdsverket krävt att tester ska genomföras på fällor innan det kan bli aktuellt att införa fällfångst igen. Oss veterligen har inga sådana tester utförts och således är det inte rimligt att åter tillåta användning av fällorna.

Om fällfångst ändå ska användas är det anmärkningsvärt att råden att använda elektronisk larm vid fällfångst tas bort. Detta menar vi bör vara obligatoriskt.

Remissvaret i utskriftsvänlig version

Att äta mindre kött är allas ansvar

Kött

Produktionen av kött måste minska om vi ska rädda vår planet. Det är hög tid att aktörer i hela livsmedelskedjan tar sin del av det gemensamma ansvaret. Det skriver fler organisationer gemensamt.

Debattartikel publicerad på SvD Opinion 11 februari 2014

Den svenska köttkonsumtionen ökar igen. Enligt Jordbruksverket har den ökat med 40 procent sedan 1990-talet. Vi vet alla att en ökande köttkonsumtion har negativ inverkan på klimatet och på vår hälsa. Produktionen av kött måste minska om vi ska rädda vår planet, skydda vår miljö och vår hälsa. Olika köttslag har olika inverkan på klimatet, på miljön och på andra hållbarhetsfrågor vi står inför nu och i framtiden.

Vanliga konsumenter behöver få ökad möjlighet att göra informerade val genom märkning och information. Vi behöver få relevant information som gör oss motiverade att agera för klimatet, miljön, djurskyddet och hälsan. I dag är det svårt att göra det som enskild konsument. Det är hög tid att aktörer i hela livsmedelskedjan – dagligvaruhandeln, besöksnäringen, offentliga upphandlare, livsmedelsföretagen och lantbruksnäringen – tar sin del av det gemensamma ansvaret och verkar för ett mer hållbart samhälle när det gäller köttkonsumtionen.

Ett exempel är att en allt större andel av det kött som konsumeras i Sverige importeras från andra länder, oftast med långt sämre uppfödningskrav än i Sverige. Det innebär att vi flyttar klimat- och miljöpåverkan utanför landets gränser. Vi medverkar generellt till djurskyddsproblem samt högre antibiotikaförbrukning än om vi väljer svenskt kött. En av mänsklighetens viktigaste hållbarhetsfrågor är att vi även i fortsättningen kan bota sjuka människor och djur med antibiotika. Därför blir åtgärder som bidrar till friska djur avgörande för att minska antibiotikaanvändningen. Medan problemen med användning av antibiotika ökar i övriga Europa, har Sverige minskat sin antibiotikaförskrivning och har den lägsta användningen av antibiotika till djur inom EU. Friska djur behöver inte antibiotika.

Undertecknande organisationer har skickat ett öppet brev till Svensk Dagligvaruhandel, Besöksnäringen, Livsmedelsföretagen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, med ett antal konkreta uppmaningar hur man kan bidra till en mer hållbar utveckling.

Vi vill uppmana handeln att anta utmaningar som att sluta använda kött som lockvara, inte sälja anonymt kött, samt att ställa miljö- och djurskyddskrav när man köper in kött till butikerna.
Alla som köper in kött, såväl till den offentliga måltiden som till restaurangbranschen, måste ställa miljö- och djurskyddskrav. Det är också angeläget att minska mängden kött i menyer och i portioner.

Vi vill uppmana de svenska djuruppfödarna att anta utmaningar som att minska sitt beroende av importerad soja som fodermedel. Den soja som används ska vara ansvarsfullt producerad och certifierad. Antalet betande djur bör öka liksom produktion med tydliga mervärden som ekologisk uppfödning, naturbeteskött och klimatcertifierad uppfödning. Genom att klimatcertifiera produktionen minskas klimatpåverkan. Målet måste vara att svenska djur fortsätter att vara bland de friskaste i världen genom förebyggande djurhälsovård.

Vi förväntar oss att livsmedelsindustri, handel och offentlig upphandling stimulerar ekologisk köttproduktion och betande djur som bidrar till biologisk mångfald. Vi förväntar oss att respektive bransch sätter upp konkreta mål för hur man aktivt kan bidra till en minskad köttkonsumtion.

Alla aktörer kan bidra genom att:

  • Vägleda och ge konsumenter och kunder vegetariska alternativ.
  • Stötta konsumenter till ett varierat proteinintag. Ersätt inte kött med fisk eftersom det ökar risken för utfiskning.
  • Stimulera ekologisk köttproduktion.
  • Stimulera utvecklingen av certifierat Naturbeteskött.
  • Stimulera åtgärder som minskar klimatpåverkan.
  • Ursprungsmärka kött och köttprodukter med information om var djuret är fött, uppfött och slaktat.
  • Stimulera och premiera en sund djurhållning för att minska antibiotikaförskrivningen.

Ett råd som alla vanliga konsumenter dock kan följa är att välja kött med omsorg – mindre men bättre. Mindre mängd kött, men bättre kött för hälsa, miljö, djurskydd, klimat och hållbarhet.

Gunnela Ståhle
ordförande Vi Konsumenter

Örjan Brinkman
ordförande Sveriges Konsumenter

Alexander Clemenson
verksamhetsledare Medveten Konsumtion

Johanna Sandahl
vice ordförande Naturskyddsföreningen

Peter Westman
naturvårdschef Världsnaturfonden WWF

Åsa Hagelstedt
generalsekreterare Djurskyddet Sverige