Lilla Ruter har nu flyttat till sitt nya hem i Landskrona.

En djurskyddares berättelse:

1 november och hösten hade gjort sitt intåg med sjunkande temperaturer och löv som fallit. För en djurskyddare är det bara en helt vanlig ledig dag från jobbet. Telefonen ringer. Tre upphittade kattungar som skrikande och förtvivlat letar efter sin mamma och trygghet. Enligt upphittaren små ca 8 veckor, på tok för tidigt för att vara utan sin mamma. Vi åker dit. På plats visar det sig att de är ca 6 veckor, kraftigt nedkylda, troligtvis dumpade i natt och har sprungit utan någon som helst skydd hela natten. 1 är så nedkyld att vi knappt får kontakt med dem. Den lilla åker direkt innanför tröjan för att få värme. Väl hemma får mannen ta de två som mår lite bättre innanför sin tröja. De två piggar på sig ganska snabbt och börjar äta. Den lilla får vi igång med sockerlösning, gnuggningar och värme. Till slut börjar hon äta. Hela kvällen får hon ligga hos oss innanför tröjan för värme och är nu på benen och leker med sina bröder. Denna gången får vi tacka klimatförändringarna för att det var 10 grader i natt, det kunde lika gärna varit 2 grader.

Ruter en av de tre kattungarna som hittades dumpade 1 november. Ruter är den av ungarna som är mest självständig. Problemlösare och myskatt. Han gillar att ligga sked och titta på TV. Knäkatt är ett annat namn man kan använda på honom. Han leker med sina bröder men tycker för det mesta att de är burdusa och våldsamma. Han kommer en dag att se ut som en vuxen katt men troligtvis vara som en bebis hela livet. Redan nu en mycket trogen följeslagare.