Av smällare, skott, fyrverkeri, åska, vid första smäll eller dyl, även på ordentligt avstånd, sätter paniken in och han drar, vänder om vill bort, hem, in i första bästa vägskäl, stig. Han går i långt koppel. Och han drar så han nästan i te kan andas i sin sele. Han ska hem..till varje pris. Är i te nåbar för kommunikation, lugnande tal eller dyl. Och väl inne tar det en god stund innan han är lugn i igen. De senaste åren har vi flytt till skott, smällare, fyrverkeri fritt område, hyrt en stuga i några dygn runt nyår. Men smällarna börjar ju innan…och eftersläntare drabbas vi alltid av. Kan inte tänka mig ett nyår hemma längre.

Levande bevis nr 936 Bruce
