Synpunkter avseende förslag till åtgärder för att förebygga framtida utbrott av zoonotiska smittor (Dnr 6.1.17-07286/2021)
Djurskyddet Sverige har tidigare skickat inspel till utredningen men är trots detta inte med på sändlistan till samrådet. Vi väljer ändå att inkomma med kommentarer och önskar att utredarna tar hänsyn till våra synpunkter.
Generella synpunkter
Djurskyddet Sverige ser positivt på de föreslagna åtgärderna, men anser att de bör utvecklas för att passa även djurkategorier utöver lantbruksdjur och pälsnäringen. Vi anser även att de behöver kompletteras med åtgärder som är specifikt inriktade mot zoonoser hos sällskapsdjur. Åtgärderna som presenteras i förslaget är helt inriktade på rent smittskydd, begreppet djurvälfärd inkluderas inte. Detta är förvånande, då det numera är välkänt att djur som har en försämrad välfärd, hålls trångt och sköts på ett dåligt sätt ökar risken för smittspridning. En förhöjd stressnivå hos en individ innebär även en påverkan på immunförsvaret och därmed också en ökad risk att utveckla sjukdom, inklusive zoonoser.
Minken är ett rovdjur som i det vilda lever solitärt, jagar och lever vid vatten1. Detta är långt ifrån hur minkarna i pälsdjursnäringen hålls och de lever därför i en miljö som är långt ifrån deras naturliga beteende och därmed leder till en kraftigt reducerad djurvälfärd. Detta tillsammans med att minkar har också visat sig vara särskilt känsliga för zoonoser gör att det är en art som är olämplig att hålla i fångenskap. Utifrån djurvälfärdsskäl fasar fler och fler europeiska länder ut produktionen av minkpäls och Sverige måste följa dessa exempel.