I en debattartikel publicerad 28 april 2023 i Uppsala Nya Tidning skriver Åsa Hagelstedt, generalsekreterare, Djurskyddet Sverige och Emma Brunberg, sakkunnig Djurskyddet Sverige, tillsammans med ett antal andra personer att all forskning som innefattar djur behöver tillstånd från en av de sju djurförsöksetiska nämnderna. För att ett djurförsök ska få utföras får djurens lidande inte överväga den förväntade nyttan av försöket. Att pröva detta för varje djurförsök är de djurförsöksetiska nämndernas viktigaste uppgift. Tyvärr ser vi att detta inte uppfylls och när det görs finns det uppenbarligen vägar för den sökande att runda systemet.

Nyligen godkände Uppsala djurförsöksetiska nämnd ett försök där de ansvariga vill hålla mjölkkor inomhus året runt, när de egentligen ska gå på det lagstadgade sommarbetet. Samma försök har tidigare fått avslag av en enig nämnd i Göteborg, med motiveringen att syftet med försöket var att undersöka något som redan är känt. Det vill säga att kor vill och mår bra av att beta. Därmed ansåg nämnden att djurens lidande var större än den förväntade nyttan. I stället för att överklaga beslutet enligt vanlig praxis, så skickades ansökan vidare i något förändrad version till Uppsala djurförsöksetiska nämnd, som även den avslog försöket. Att en ansökan avslås är mycket ovanligt, här avslogs den alltså två gånger. Sökande valde då att skicka in en ny ansökan, igen något modifierad, till samma nämnd. Den tredje gången godkändes ansökan. Det här är ett av många exempel som visar på att den djurförsöksetiska prövningen i Sverige har allvarliga brister.

Läs hela debattartikeln här.