Remissvar angående – Överprövning av beslut skyddsjakt och licensjakt för vissa rovdjur (N2015/07181/RS)
Djurskyddet Sverige beklagar att vi inte inbjöds att delta vid gårdagens remissmöte eller bjöds in som remissinstans men vill gärna inkomma med våra synpunkter då vi var en av organisationerna som överklagade den svenska licensjakten av varg till EU-kommissionen.
Vi välkomnar utredningen och dess slutsatser. Det är en mycket välskriven och väl genomarbetad utredning och vi instämmer till fullo i förslaget att beslut om jakt på stora rovdjur fattade av myndigheter skall kunna överklagas till domstol.
Vi menar att det är av högsta vikt att Sverige följer de internationella konventionerna om rovdjurspolitik och att EU:s art och habitatdirektiv följs och införlivas i svensk lagstiftning.
Vi anser inte att en central nämnd skall vara överprövningsinstans i jaktbeslut. Vi delar därför utredningens förslag att inte föreslå en sådan. Frågor som rör tolkning av myndigheters beslut och lagligheten av dessa skall avgöras av en domstol. När det gäller att diskutera förvaltningsfrågor som det i de flesta fall handlar om så menar vi att detta kan ske i Naturvårdsverkets Nationella rovdjursråd.
Vi menar dock att utredningen även borde ha tittat närmare på orsakerna till överklaganden. Som en av organisationerna som har överklagat jaktbeslut menar vi att rovdjurspolitiken måste förtydligas. Vill vi påminna om att riksdagen beslutat om propositionen ”En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191)”. Där anges i inledningen att ”Förvaltningsplaner bör vara det centrala och regionala verktyget för den praktiska förvaltningen och det adaptiva verktyget för att nå målet för rovdjurspolitiken. Här stödjer vi förslaget från WWF om att i jaktförordningen ge mandat till Naturvårdsverket att utfärda nationella förvaltningsplaner och för länsstyrelserna att utfärda regionala.
Vi menar att det måste finnas en tydlig förvaltningsplan som sedan ska genomsyra beslut om licens eller skyddsjakt. Vid beslut om jakt måste också besluten ha en tydlig konsekvensanalys. Idag finns exempel på valpar som lämnas att dö en plågsam svältdöd för att skyddsjakt beviljats på föräldradjuren. Eller djur som anses genetiskt värdefulla där jakt ändå beviljas. Här måste det finnas en tydlig plan och politik, både ur artbevarandesynpunkt samt djurskyddssynpunkt.
Vi ser överklagande av tagna beslut som en sista utväg att försöka förhindra beslut vi anser vara felaktiga utifrån bevarande och/eller djurskyddsskäl men anser det vara önskvärt att konflikterna inom rovdjursområdet löses via en genomtänkt politik och förvaltningsplan och inte via domstolar. I de fall detta ändå blir utgången menar vi att utredningens förslag är väl genomtänkta.